Allmänna anvisningar gällande utbildning på forskarnivå vid humanistiska fakulteten

Målen för utbildningen på forskarnivå

Forskarutbildningens mål är att ge de kvalifikationer som krävs för att kunna bedriva forskningsverksamhet eller annan verksamhet, däribland särskilt undervisning, där det ställs stora krav på vetenskaplig insikt.

Huvudsyftet med utbildningen på forskarnivå är att den skall leda fram till ett självständigt arbete inom ett specialområde med en vetenskaplig avhandling eller licentiatuppsats av god kvalitet och som skall föreligga i en form som följer internationell praxis för framläggande av vetenskapliga arbeten.

Genom utbildningen skall den forskarstuderande också få träning i att förmedla vetenskapliga resultat.

Med doktorand avses i det följande såväl forskarstuderande som avser avlägga licentiatexamen som forskarstuderande som avser avlägga doktorsexamen.

De dokument som nämns i dessa anvisningar finns på vår webbplats under utbildning på forskarnivå.

1. Utbildningens villkor

Dessa anvisningar utgör en sammanfattning av de viktigaste bestämmelserna i förordningstext, tillämpningsföreskrifter och andra beslut som rör utbildningen på forskarnivå vid den humanistiska fakulteten.

1.1 Tillträde och tillgång till utbildning på forskarnivå

Till utbildningen på forskarnivå får enligt 7 kap. 34 § högskoleförordningen endast antas det antal doktorander som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering.

Kravet på studiefinansiering innebär att fakultetsnämnden bara kan anta de sökande som har finansiering för hela studietiden. Med studiefinansiering menas anställning som doktorand eller någon annan form av studiefinansiering, om fakultetsnämnden bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom åtta år för doktorsexamen och fyra år för licentiatexamen. Se vidare Anvisningar rörande studiefinansiering för doktorander.

Antagningstalet baseras på uppgifter över aktuella handled­nings­resurser, antalet antagna aktiva doktorander och institu­tionernas examinering av doktorer under en längre tidsperiod.

1.2 Tidpunkt för antagning och antagningsbegränsning

Antagning görs i samband med att anställningar som doktorand ledigkungörs, även om den sökande har annan finansiering. Ansökan görs på särskild blankett (se blanketter) och insändes till Humanistiska fakultetskansliet. Av ansökan skall framgå om den sökande avser att avlägga licentiat- eller doktorsexamen.

De sökande rangordnas enligt det kriterium som anges i 7 kap. 35 § högskoleförordningen, nämligen förmåga att tillgodogöra sig utbildning på forskarnivå, och de kriterier som fakultetsnämnden i övrigt fastställt. Ärendet skall beredas på så sätt att så många handledare som möjligt kan delta, varvid studeranderepresentanter skall ha rätt att närvara. Förslag om antagning lämnas av institutionsstyrelsen efter hörande av handledarkollegium/motsv. och efter det att de sökandes behörighet kontrollerats på sätt som fakultetsnämnden bestämmer.

Fakultetsnämnden beslutar om antagning.

Vid antagning skall varje sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen bedömas. Endast den som bedöms ha god förmåga får antas. En behörig sökande har alltså inte automatiskt rätt att bli antagen, även om plats finns. Inför ansökan om antagning skall studenten bifoga projektbeskrivning som visar ett problemområde för tänkt avhandlingsämne.

Om särskilda skäl föreligger kan en sökande ansöka om antagning vid annan tid. I så fall skall ansökan ske på gängse blankett och ärendet skall beredas på det sätt som angivits ovan.

En doktorand får inte samtidigt vara antagen i flera forskarutbildningsämnen eller i samma forskarutbildningsämne vid flera lärosäten.

Beslut att inte anta någon till forskarutbildning får enligt 12 kap. 4 § högskoleförordningen inte överklagas.

2. Rättigheter och skyldigheter

2.1 Handledning och undervisning

Prefekt/viceprefekt utser i samband med antagningen handledare och biträdande handledare efter det att prefekt/viceprefekt hört med den blivande doktoranden och efter samråd med institutionens handledare. Minst en av handledarna skall vara docent­kompetent. Minst en av dem skall också vara tillsvidareanställd vid institutionen; i normalfallet skall huvudhandledaren vara tillsvidareanställd vid institutionen.

Doktoranden skall ha regelbunden personlig kontakt med sina handledare. Handledarna är skyldiga att ställa sig till förfogande för diskussion av doktorandens arbete åtminstone en gång per månad. Doktoranden har rätt att få handledarnas synpunkter på inlämnade manuskript inom kort tid. Längre dröjsmål än en månad bör aldrig förekomma. Doktoranden förutsätts normalt delta i institutionens forskningsmiljö och har skyldighet att regelbundet redovisa sitt arbete vid seminarium eller dylikt.

En doktorand som begär det skall få byta handledare. Prefekt/viceprefekt utser ny handledare efter samråd med institutionens handledare. Det åligger prefekt/viceprefekt att tillse att en doktorand aldrig står utan handledare.

Fakultetsnämnden har beräknat handledarinsatsen till i genomsnitt 80 klocktimmar i arbetstid per doktorand och läsår. Denna tid inbegriper förutom mötestid nödvändigt för- och efterarbete.

För de obligatoriska kurserna inom utbildningen bör institutionen under återkommande perioder anordna undervisning. En del av doktorandens kursprogram kan bestå av kurser utan undervisning, så kallade läskurser. Doktoranden har också rätt att efter samråd med huvudhandledaren följa fakultetsgemensamma kurser eller kurser på annan insti­tution, annan fakultet eller annat lärosäte och tillgodogöra sig dessa inom sin utbildning.

Samtliga doktorander med minst 50% aktivitet skall under hela studietiden, d.v.s. fyra års heltidsstudier, ha tillgång till dator, postfack, e-postadress vid institutionen, utskriftsmöjligheter och intern information samt i görligaste mån beredas arbetsplats vid institutionen.

2.2 Individuell studieplan

Vid antagningen skall doktoranden tillsammans med sina hand­ledare utforma en individuell plan över forskar­studierna. Fakultetsnämnden har delegerat till prefekt/viceprefekt att se till att en sådan studieplan fastställs inom tre månader efter antagningen. Studieplanen ska innehålla en tidsplan för doktorandens utbildning på forskarnivå, en beskrivning av de åtaganden som doktoranden och institutionen har under utbildningstiden samt vad som i övrigt behövs för att utbildningen hela tiden skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Planen skall i princip omfatta hela utbildningen på forskarnivå men bör vara mer speci­fik och detaljerad för det närmaste året, mer översiktlig för de kommande åren. Planen skall kontinuerligt följas upp i handledningen och uppdateras minst en gång om året, varvid också frågan om vilka som fullgör handledaruppdraget kan övervägas. En aktuell plan, undertecknad av doktorand, handledare och prefekt/viceprefekt, skall alltid finnas. Om doktoranden åtar sig undervisning eller annan institutionstjänstgöring skall detta beaktas i studieplanen (se vidare anvisningar för Individuell studieplan.)

Den individuella studieplanen bildar underlag för omförordnanden.

Om det uppstår allvarliga svårigheter för doktoranden att följa studieplanen, bör handledarna, efter att först ha diskuterat frågan med doktoranden, samråda med handledarkollegiet, om huruvida doktoranden skall avrådas från vidare studier. Vid behandlingen av ärendet skall studentrepresentant ha rätt att närvara.

2.3 Doktorands åsidosättande av åtaganden

Om en doktorand i väsentlig utsträckning åsidosätter sina åtaganden enligt den individuella studieplanen, skall rektor besluta att doktoranden inte längre skall ha rätt till handledning och andra resurser för utbildningen på forskarnivå. Innan ett sådant beslut fattas skall doktorand och handledare ges möjlighet att yttra sig. Prövningen skall göras på grundval av deras redogörelser och annan utredning som är tillgänglig. Vid bedömningen skall det vägas in om prefekt/viceprefekt och handledare har fullgjort sina åtaganden enligt den individuella studieplanen. Beslutet skall vara skriftligt och motiverat.

Resurserna får inte dras in för den tid doktoranden är anställd, d.v.s. inte före utgången av gällande förordnande. Om resurserna för doktoranden har dragits in, kan doktoranden efter ansökan hos rektor få tillbaka sin rätt till handledning och övriga resurser. Doktoranden måste då genom att visa upp ett tillkommande studieresultat av beaktansvärd kvalitet eller på något annat sätt göra sannolikt att han eller hon kan fullgöra sina återstående åtaganden enligt den individuella studieplanen.

Beslut i dessa ärenden fattas av rektor. Besluten får överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

3. Anställning som doktorand

Den som är anställd som doktorand skall främst ägna sig åt egen ut­bildning på forskarnivå. Om en doktorand begär det får bidraget eller anställningen avse arbete på deltid, dock lägst 50% (5 kap. 3a § högskoleförordningen).

Den som så önskar kan om behov finns från institutionen i begränsad omfatt­ning arbeta med utbildning, forskning och administration. Sådan tjänstgöring betalas av insti­tutionen och får inte omfatta mer än 20 procent av full tid (5 kap. 2 § högskoleförordningen).

Institutionstjänstgöring får inte åläggas någon doktorand. Under det sista året av anställningen bör ingen doktorand ges institutions­arbete. Undervisning och annat institutionsarbete bör ligga under en begränsad period under läsåret för att ge doktoranden tid för sammanhängande doktorandstudier. Normalt bör ett maximum vara 20% (d.v.s. 340–351 klocktimmar) per år under de tre första åren. Tjänstgöringen bör i görligaste mån ansluta till den individuella studieplanen. Om doktoranden är anställd som doktorand efter doktorsexamen omfattar institutionstjänstgöringen heltid och betalas således helt ur institutionens ordinarie anslag.

Doktorander som undervisar i grundutbildningen skall  ha genomgått inledande högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper.

Beslut om utbildningsbidrag och förordnande som doktorand ges normalt ett år i taget (se vidare Anvisningar för omförordnanden).

En person får sammanlagt inneha utbildningsbidrag och vara anställd som doktorand under högst åtta år. Den sammanlagda anställningstiden får dock inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under fyra år. Vid studier som avslutas med licentiatexamen får den sammanlagda anställningstiden inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under två år. Från dessa tider skall avräkning göras för studietid då doktoranden inte har varit anställd som doktorand.

Den sammanlagda anställningstiden får dock vara längre om det finns särskilda skäl, såsom vid ledighet p.g.a. sjukdom, för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller vid föräldraledighet.