BOKSLUT 2010, 9 december 2010

PROGRAM, Stora hörsalen, Humanisten

17.00–18.00

Välkommen till Bokslut 2010 – Humanistiska fakulteten presenterar årets böcker!

I år har forskarna vid Humanistiska fakulteten skrivit ett 80-tal böcker. Ett urval av de böckerna presenteras på Humanisten den 9 december kl. 17.00–20.00 i form av korta föreläsningar. Efter presentationerna går det bra att prata med författarna och bläddra i deras böcker. Det kommer också att finnas böcker till försäljning. Dessutom bjuds det på glögg och tilltugg. Fri entré.

Invigning
Margareta Hallberg, dekanus vid Humanistiska fakulteten

Göteborg Utforskat- Studier av en stad i förändring
Catharina Thörn, fil.dr, universitetsadjunkt kulturstudier
Vem angår en bok om Göteborg? Är den en angelägenhet främst för turister och göteborgare – eller är det rent av möjligt att betrakta världsomspännande urbana omvandlingar genom en stad som Göteborg? Redaktörerna till Göteborg utforskat bad ett antal forskare från olika discipliner skriva en text som inte krävde några förkunskaper om Göteborg, samtidigt som den skulle ha ambitionen att få göteborgaren att se sin stad ur en ny synvinkel. Resultatet blev 37 artiklar som rör sig från brandkatastrofen på Hisingen och Göteborgs koloniala förflutna, till hemlöshet och segregering, postindustrialism, gentrifieringen av stadsrummet och den mytiska göteborgsandan.

Ancient Marriage in Myth and Reality
Lena Larsson Lovén, fil. dr, antikens kultur och samhällsliv
Om äktenskapet i den antika grekiska och romerska världen. Äktenskap och familjebildning var viktigt både för samhället och för enskilda individer vilket avspeglas i bl.a. antika myter, lagstiftning, konst och litteratur. Rätten att ingå äktenskap var i regel kopplat till medborgarskap i ett samhälle och blev en viktig statusmarkering eftersom denna rättighet inte omfattade alla invånare, t.ex. slavar.

Engelskan i svenskan
Mall Stålhammar, professor emerita i engelska
I Engelskan i svenskan visas hur lånord speglar kontakterna mellan Sverige och England och den historiska utvecklingen under 800 år. Närmare 2000 ord beskrivs närmare i tio olika ämneskapitel som Sport och spel, Politik och religion, Underhållning och ungdomskultur. Engelskans internationella roll som lingua franca diskuteras, liksom konsekvenserna av engelska lånord i svenskan.

Frågestund

Paus

18.15–19.15

Crucifixion in Antiquity: An Inquiry into the Background of the New Testament Terminology of Crucifixion
Gunnar Samuelsson, teol. dr, religionsvetenskap med inriktning mot Nya testamentet
Denna studie undersöker hur texter på grekiska, latin, hebreiska och arameiska från c:a 800 f.Kr. till 100 e.Kr. beskriver korsfästelser. En genomgång av textmaterialet visar att texterna har övertolkats. Termerna som man antar betyder ”korsfästa” och ”kors” har en mycket bredare och mer varierad användning. Således går inte majoriteten av de texter som har används för att exemplifiera korsfästelse att använda på detta sätt. Denna vaga terminologi används också i Nya testamentet. Evangeliernas beskrivningar av Jesu död är slående fåordiga och detaljlösa. Övertolkning av texterna står att finna i nästan varje ordbok och lexikon som nämner korsfästelsestraffet såväl som i forskares beskrivningar av vad som hände på Golgata. Den omfattande och detaljrika kunskap som finns om korsfästelsestraffet har således inget stöd i det antika textmaterialet.

Ordens värld
Ingegerd Enström, fil. dr, universitetslektor vid Institutionen för svenska språket
Ett språk består av många tusen ord – hur ska man som lärare och som inlärare handskas med denna enorma mängd ord? Om man utgår från att ordförrådet består av en oändligt lång lista med ord där man måste lära sig orden ett i taget gör man det onödigt svårt för sig. Om man istället utnyttjar den inneboende strukturen som finns i ordförrådet kan inlärningen av ord göras både lättare och snabbare. I Ordens värld ges en överskådlig bild av hur det svenska ordförrådet är uppbyggt och dessutom tips och idéer om hur man kan arbeta med ordinlärning på ett medvetet och systematiskt sätt.

Hur viktigt är det att vara lycklig?
Bengt Brülde, fil.dr, lektor praktisk filosofi, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
De senaste åren har även lyckoforskningen intresserat allt fler. Idag vet vi ganska väl vad som gör oss människor lyckliga och man har även börjat utveckla självhjälpsmetoder som hjälper oss att öka lyckan i våra liv. Men går livet verkligen ut på att vara lycklig, och är det rimligt att göra den egna lyckan till ett centralt livsmål? I Hur viktigt är det att vara lycklig? argumenterar Bengt Brülde för att lyckofrågan (Hur blir vi lyckliga?) bara är en av tre centrala livsfrågor, och att moralfrågan (Vad kräver moralen av oss?) och meningsfrågan (Vad gör våra liv meningsfulla?) är minst lika viktiga. Han argumenterar också för att vi bör försöka finna ett liv som är såväl meningsfullt som lyckligt och moraliskt, och att ett sådant liv till stor del handlar om att hjälpa människor i nöd och att utveckla sin generositet.

Frågestund

19.15–20.00

Mingel med forskare
Humanistiska fakulteten bjuder på glögg och tilltugg.