HumNytt nr 2, 24 februari

Nu är februari snart till ända, så då är det dags för ett nytt nummer av HumNytt - ditt interna nyhetsbrev på fakulteten.

Några av rubrikerna i detta nummer är:

• Lunchdebatt
• En berättelse om 2011
• Vårens föreläsningar i Life-Writing
• Humanister i media
• Ny professor i religionsvetenskap
• Ny professor i litteraturvetenskap

Dekanus har ordet

Ett par månader in på det nya året rullar det mesta på såvitt jag kan bedöma. I vanlig ordning betyder det stora arbetsinsatser från alla anställda, vilket naturligtvis är oerhört betydelsefullt för humanistiska fakultetens framtid och värt stor respekt.

Förutom alla insatser i samband med organisationsförändringar av GU, kräver även utbildningen, forskningen och stödfunktionerna vid fakulteten både eftertanke och tålamod och avsevärda prestationer.

IT-området, för att uttrycka det neutralt, är under omvandling och DAFGU-processen i full gång. IT-beställarna på fakultets- respektive institutionsnivå har bråda dagar och behöver uppbackning och stöd. Universitetets styrkeområden håller på att utvärderas och berörda forskare har lagt ner mycket jobb för att få en så positiv utvärdering som möjligt. Antagningen till forskarutbildning pågår som bäst, vilket tar tid och fordrar koncentration och där samurajens visdomsord: ”Var alltid beredd att förlora” kan vara klokt att komma ihåg.

Glädjande är att mängder av ansökningar har skickats in till RJ från flera institutioner vid fakulteten, vilket visar på såväl idérikedom, engagemang som arbetskapacitet. Flera projekt/programansökningar bygger på samarbeten över institutions- och fakultetsgränser och förenar forskare från lärosäten både inom och utom landet. Utfallet är som vanligt givetvis ovisst men alla ansträngningar är värda stor uppskattning.

Så vill jag påminna om att fakultetsnämnden bjuder in till lunchmöten med debatt vid tre tillfällen under våren. Det första som handlar om forskarutbildning äger rum onsdagen 29 februari i Lilla Hörsalen.

Slutligen några ord om det förestående valet av dekan, prodekan och fakultetsstyrelse. Valet ska vara klart före sista april och fakultetens beredningsgrupp, som utsetts av nuvarande fakultetsnämnd, ska lägga fram förslag på dekan och prodekan för rektor den 12 mars. En ny prorektor ska utses från 1 juli 2012 och två professorer vid humanistiska fakulteten, Gunhild Vidén och Alf Björnberg, har anmält intresse. Även i dessa valtider passar ovanstående visdomsord men också: ”Sök faran!” som samurajmästarna uppmanade sina adepter.

Margareta Hallberg, dekanus

Lunchdebatt - Seminariet och kvaliteten

Vilken betydelse har seminarieverksamheten för en god forskarutbildningsmiljö?

Årets första lunchmöte ägnas forskarutbildningen med anledning av den antagningsprocess fakulteten nu arbetar med men också med tanke på de utvärderingar av forskarutbildningen som Högskoleverket aviserar ska starta nästa år. Den underliggande frågan handlar om hur man bedömer kvaliteten i forskarutbildningen. Lunchmötets konkreta tema handlar om seminareverksamheten och vilken betydelse den har för en god forskarutbildningsmiljö. Hur har seminareverksamheterna organiserats vid storinstitutionerna, hur har forskarskolor inverkat på seminariets former och innehåll? Hur ser doktoranderna på seminariekulturen och dess betydelse för forskarutbildningsmiljön?

Korta inledningar ges av Elisabet Engdahl och Alf Björnberg, viceprefekter för forskarutbildningen vid Svenska språket respektive Kulturvetenskaper, jämte Linnéa Johansson, ordförande för Humanistiska doktorandrådet.

Tid: onsdag 29 februari, kl. 12:15–13:00
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
 

En berättelse om 2011

År 2011 startades två nya utbildningsprogram på Humanistiska fakulteten och åtta personer befordrades till professorer. Flera forskare belönades med prestigefyllda priser för sin vetenskapliga verksamhet.

Det och mycket mer kan du läsa om i Humanistiska fakultetens årsberättelse 2011. I den presenteras fakta, siffror och viktiga händelser under det gångna året. Du kan ladda ner årsberättelsen som ett pdf-dokument.

Humanistiska fakultetens årsberättelse 2011

Vårens föreläsningar om Life-Writing

Den populära offentliga föreläsningsserien på temat Life-Writing fortsätter i vår. Föreläsningarna bjuder på såväl samtal om bloggning som hur självbiografier och biografier nuförtiden suddar ut gränsen mellan jag och du på olika sätt.

• 14 mars: Blogga livet! Inbjudna gäster: Bodil Malmsten och Johannes Anyuru
• 18 april: Andra människors liv. Inbjudna gäster: Anneli Jordahl och David Lagercrantz

Läs mer

Studentdagen Hållbarhet

Informera gärna era studenter om inspirationsdagen Hållbarhet!

Du som är student vid Chalmers och Göteborgs universitet hälsas välkommen till årets inspirationsdag med fokus på hållbar utveckling, Hållbarhet 2012, den 14 mars på HDK.

Dagen sprudlar av inspirerande föreläsningar, lärorika workshops där du får aktivera dig, utställning i HDK-anda, Student + Research Jam, chans att vinna fina priser och mycket annat. På hemsidan hittar du information alla föreläsningar och workshops.

Läs mer om Hållbarhet och anmäl dig här

Nordisk kvinnolitteraturhistoria på nätet

8 mars, på den internationella kvinnodagen, släpps Nordisk kvinnolitteraturhistoria ut på nätet i en digital version på svenska, danska och engelska. Det firas med en rad olika arrangemang i Göteborg, Köpenhamn, och Berlin.

Klockan 14. 000 invigs webbportalen och utställningen ”Nordisk kvinnolitteraturhistoria. Arkiv Bok Webb” på Universitetsbiblioteket i Göteborg. Professor Lisbeth Larsson berättar om projektet och förvisar portalen tillsammans med KvinnSams bibliotekarie Berith Backlund. Gästtalarare är en av verkets portalförfattare Märta Tikkanen.

Fembandsverket Nordisk Kvinnolitteraturhistoria väckte när det utkom 1993-98 stor uppmärksamhet och entusiasm. Det var nydanande ur såväl nationellt som nordiskt och internationellt perspektiv. Idag har det blivit ett oumbärligt referensverk och användes flitigt i den akademiska undervisningen och forskningen.

Läs mer

Biskopsforskare får fint forskarpris

Ulrika Lagerlöf Nilsson, Institutionen för historiska studier, är en av tre forskare som får ta emot Per Nyströms vetenskapspris 2011 utdelat av Kungliga Vitterhets och Vetenskapssamhället i Göteborg. Hon får priset för sin doktorsavhandling ”Med lust och bävan - Vägen till biskopsstolen inom Svenska kyrkan under 1900-talet”.
- Det känns fantastiskt roligt, Både för ämnet som sådant och för att få ett erkännande för hårt arbete, säger Ulrika Lagerlöf Nilsson.

Läs mer i Kyrkans Tidning

Från jojk till Taube

På torsdagseftermiddagen höll Olle Edström, professor i musikvetenskap, högtidsföreläsning som en summering inför pensioneringen. Angående föreläsningens innehåll hade Olle meddelat följande: ”Jag tänker tala om allt möjligt eftersom jag ännu inte bestämt mig för vilket områden inom musikforskning jag tycker är roligast”.

Och det blev också alla möjliga aspekter på musik, upplagt längs med Olle Edströms tidslinje – från ljudinspelningar från 1952 med professorn själv som barn spelandes fiol och piano, till fascinationen för jojk och samisk musik vilket var ämnet han disputerade i 1977. Publiken fick också höra honom jojka! Olle berättade därefter bland annat om hur han intresserat sig för valser och schlager och om boken han skrivit om Göteborgs musikliv mellan världskrigen.

De senaste åren har han skrivit böcker om Evert Taube, och håller för närvarande på med projektet ”Duke Ellington in Sweden” – något han kommer fortsätta med efter sin pensionering.

Humanister i media

När nyheten om Claes Strannegårds forskning översattes till engelska blev det stort intresse runtom i världens media (bland annat Indonesien, Indien och USA). I Sverige blev han intervjuad i Computer Sweden:

• Geniprogram slår människor i intelligenstest (Computer Sweden)
•  Komputer "Jenius" dengan IQ 150 "Lebih Cerdas" dari Manusia (Pikiran Rakyat)
• Computer Programme Scores Better Than Humans In IQ Test (Newsroom America)

Viktor Aldrin blev ”Dagens citat” i TT såväl 30/12 om behovet av nyårslöften, som 17/2 om att den traditionella semlesäsongen är förlängd. Semlorna kan ni läsa om här:

• Nu är det festen före fastan (GP)

Hur använder barnen retorik för att få sin vilja igenom, och hur ska vi tala till dem om vi vill ha vår? Barbro Wallgren Hemlin diskuterar i P1 om hur barn använder ethos, logos och pathos.

•  Om barnens retorik (P1 Retorik)

Nyligen disputerade Karin Johanssons fåglar i Iliaden flög långt, bland annat till Vetenskapsradion och DN:

•  Vraken vid Grand Hôtel (19 januari, Vetenskapsradion)
• På fågelskådning med Homeros (DN)

Två jul-eftersläntrare finns att läsa med Kerstin Gunnemark, som intervjuades om julbelysning och julgransplundring i december och januari:

• Allt ljus på julen (SvD)
• Julen dansades ut på Gräfsnäsgården (GP)

Och så till sist noterar vi att Christopher Kullenbergs arbete med Telecomix även går att läsa om i Albanien. Med Google translate får man även intrycket av att han bor i Gamla Hovrätten…

• Christopher Kullenberg: “Prometeu” dixhital (Shqip)

Ny professor lägger historiskt perspektiv på religionsvetenskap

Hallå där Göran Larsson, som nyligen utnämnts till professor i religionsvetenskap med inriktning mot religionshistoria vid Göteborgs universitet. Vad forskar du om just nu?

– Just nu håller jag mest på att göra färdigt saker jag håller på med – dels texter ur boken ”Muslims and the new media” som kom ut förra året, dels texter som har med islamsk teologi och olika tolkningar av Koranen att göra. På institutionen växer intresset för litteratur och religion och samspelet mellan dem, så just nu håller jag också på med att skriva två texter som handlar om diskussioner om islam och muslimer i framförallt arabisk skönlitteratur.

Vad innebär det att forska om religionsvetenskap?

– För det första så har diskussionen om religion i det offentliga rummet ökat under det senaste decenniet, därför handlar det mycket om att sätta in diskussionerna om religion i historiska och nutida sammanhang. Jag tycker det är viktigt att betona att religionsvetenskap är ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne där vi diskuterar hur man kan tolka och använda religion. Religionsvetarnas uppgift är inte att avgöra om gud finns eller ej, eller vem som tycker rätt eller fel. Det handlar mer om vem det är som brukar religion, rättigheter och skyldigheter, religionens plats i det offentliga rummet och juridik och diskrimineringsfrågor.

Vad kan vi lära oss genom att forska om religionsvetenskap?

– Vi kan lära oss mycket om makt och politik, men också att uttolkningarna av religion är föränderliga genom tid och rum och är beroende av den historiska kontexten. Alla påstår, såväl religionsutövare som andra, att religion är oföränderlig. Där kan vetenskapen visa att det är empiriskt fel, för uttolkningen har alltid medvetet eller omedvetet ändrats. Genom att lägga ett historiskt perspektiv på frågan så kan man se att människors funderingar, reflektioner och lösningar är ganska lika varandra – såväl 1870 som 2012. Det påstås ofta att man var så religiösa förr i tiden, eller att man är så starkt troende i länder långt borta. Där kan religionshistoriker problematisera och ta bort de enkla framställningarna. Genom att forska om religionsvetenskap kan man öka kvaliteten på diskussionen om religion i den offentliga debatten.

Vad betyder det för dig att bli professor?

– Det är jätteroligt, det är en bekräftelse på att man har jobbat hårt. Jag har haft bra forskningsvillkor fram tills nu, så jag får nog inte mer forskningstid. Det kommer nog innebära att jag får fler bedömningsuppdrag vilket är roligt, men samtidigt så blir det en större arbetsbörda. Sen så väger ju själva titeln tungt – förhoppningsvis går det lättare att ta sig in på offentliga arenor med den, även om jag tycker att det är dumt att titlar ska spela så stor roll.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Det är att man får möjligheten att utveckla sig och lära sig nya saker, träffa spännande människor – och få krav från studenterna att förklara vad man egentligen menar. Jag tycker också att det är väldigt roligt att kunna stötta doktorander och yngre forskare och försöka hjälpa dem in på konferenser och i nätverk, men även att få med studenter i texter och på konferenser. Att få ingå i en artikel som student är stort! Sen så är självklart en av de bästa sakerna att man har möjlighet att i kombination av frihet och ansvar bestämma vad man vill utveckla och lära sig mer om; man har möjligheten att vara nyfiken.

Populärlitteratur intresserar ny professor

Hallå där, Dag Hedman som nyligen utnämnts till professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Varför är populärlitteratur så intressant att forska om?

– Därför att populärlitteraturen utgör den överväldigande majoriteten av all skönlitteratur som skrives, säljs, lånas och läses. Vill man veta vad som sysselsatt nationernas fantasiliv är det här man bör leta. Det är också här man spritt politisk och moralisk propaganda för att via skönlitteraturen nå stora skikt av befolkningen.

Finns det någon genre inom populärlitteraturen som är mer spännande att forska om?
– Nej, allting är lika spännande och lika viktigt. Jag har koncentrerat mig på kriminalfiktion, science fiction och litet fantasy, men hoppas i en framtid skriva om kärleksberättelser också.

Vad forskar du om just nu?
– Jag lägger just sista handen vid en utgåva av C.J.L. Almqvists politiska spänningsroman Gabrièle Mimanso. Sista mordförsöket emot konung Ludvig Filip i Frankrike, hösten 1840 (1841-42), som jag gör på uppdrag av Svenska Vitterhetssamfundet och som ingår i Almqvists Samlade Verk. Jag har också just lämnat en bok om kultförfattaren Pär Rådström (1925-63) till Institutionens skriftserie. Så för att bryta av kavlar jag nu upp ärmarna och kastar mig in i ett projekt om italiensk 1500-talsdramatik.

Vad blir dina viktigaste uppgifter som professor?
– Det blir att verka inspirerande på omgivningen.

Vad är det bästa med ditt jobb?
– Det är kollegorna, miljön, studenterna, för att ta det konkreta. Friheten under ansvar, för att ta det abstrakta.

Med språk och migration i fokus

Den 2-3 december 2011 samlades forskare och doktorander från mer än 18 länder i Dublin (Irland) för att diskutera språk, litteratur och samhällen i en postkolonial och globaliserad värld på ”Modern Languages Symposium 2011: Language, Migration and Diaspora”. Med på konferensen var Christiane Andersen, professor i tyska med språkvetenskaplig inriktning, och Fredrik Olsson, doktorand i spansk litteraturvetenskap, båda från Institutionen för språk och litteraturer

Läs mer

Några avslutande rader från informatören

Tack för alla tips och bidrag till det här numret! Fortsätt höra av er till mig om boksläpp, forskningsnyheter, evenemang med mera. Jag nås på telefon: 786 1068 alt 0766–18 10 68 eller e-post: louise.quistgaard@gu.se

Deadline för nästa nummer är tisdagen den 20 mars.

Vi ses och hörs!

/Louise Quistgaard, informatör och redaktör för HumNytt