Nr 7, 30 september 2011

Välkommen till ännu ett nummer av HumNytt, ditt interna nyhetsbrev! Här är några av rubrikerna:

• Två nya kandidatprogram
• En profil som går i pension
• Humanister i media
• Kvinnliga författare genom historien
• Samtal med en nobelpristagare
  
• Alcopop TV Culture 

Trevlig läsning!

Dekanus har ordet

… som denna gång blir kortfattat då jag befinner mig på ledarkurs med det träffande namnet HELP!

Att Göteborgs universitet och därmed vår fakultet genomgår stora förändringar är vid det här laget väl känt för de allra flesta. Processen kan följas på webben där information kontinuerligt ges. Samtidigt med omorganisationen pågår visionsarbetet för forskning, utbildning och samverkan med workshops i stort sett varje onsdag eftermiddag i Vasaparken. Förhoppningsvis deltar anställda vid Humanistiska fakulteten i stor utsträckning i dessa sammankomster så att våra olika perspektiv kan föras fram och tydligöras.

På fakultetsnivå går arbetet vidare. Vid fakultetsnämndens senaste sammanträde beslöt vi bland annat att inrätta dels ett internationellt språkprogram, dels ett språkkonsultprogram. Dessutom fördes en längre debatt om hur vi bäst fördelar fakultetsanslaget till institutionernas forskning och denna debatt kommer att fortsätta både i nämnden och på fakulteten i form av ett lunchsamtal någon gång senare i höst.

Allt är ju inte bara arbete. Oktober är också festernas månad. Examenshögtiden äger rum på fakulteten den 7 oktober, doktorspromotionen den 21 oktober och en och annan disputation och konferens finns också på agendan.

På återhörande

Margareta Hallberg, dekanus

Två nya språkprogram nästa höst

Humanistiska fakulteten har fått två nya kandidatprogram. Vid fakultetsnämndens senaste möte förra veckan beslutades att ett språkkonsultprogram och ett internationellt språkprogram ska ges för första gången hösten 2012.

Institutionen för svenska språket startar språkkonsultprogrammet, som ska förbereda studenterna för en yrkeskarriär inom kommunikation och språkvård. Programmet kommer att betona forskningsfälten textforskning, mångspråkighet, läsbarhetsforskning, språkplanering och språkteknologi.

Internationella språkprogrammet, som kommer att ges av Institutionen för språk och litteraturer, kommer utöver ämnesstudier i två språk att skapa en större medvetenhet om olika aspekter av språk och kulturer. Detta sker genom ämnesövergripande profilkurser där studenten kan fördjupa sig i ämnen som språk som identitetsskapare, kulturbärare och som kommunikationsmedel i olika kontexter.

Nyantagna doktorander träffade varandra

Utgrävningar i Argentina, fransk filosofi under 1900-talet, tankar om brott och straff i tidigsvensk socialdemokrati och islamisk väckelse i Sverige. Det var några av de många ämnen som de nyantagna doktoranderna presenterade när träffades för första gången under två introduktionsdagar i september.

Sammanlagt är det ett 30-tal doktorander som antagits vid Humanistiska fakulteten. Under de två dagarna fick de bland annat en presentation av fakulteten, information om anställningsvillkor och möjlighet att diskutera sina förväntningar inför livet som doktorand.

– När jag fick besked om att jag antagits kändes det nästan som att ha vunnit på lotto. Som doktorand får jag betalt för att göra det jag vill, sa en glad Alva Stråge, som ska forska om teoretisk medvetandefilosofi.

Doktoranddag vid SPL

Den 7 oktober presenterar doktorander vid Institutionen för språk och litteraturer sina avhandlingsprojekt.

Dagen är indelad i fyra teman: ”Kontrastivitet och modusteori”, ”Språkinlärning, korpuslingvistik och språkbeskrivning”, ”Nutid och identitet” samt ”Jagets konstruktion (gender, identitet och galenskap)”.

Alla (studenter, handledare, doktorander och allmänhet) hälsas hjärtligt välkomna!

Plats: Lennart Torstenssonsgatan 8, sal L100 (Institutionen för svenska språket)
Tid: kl. 08:50–15.15 (därefter mingel)

Program, SPL dokoranddag

Två nya professorer...

Bengt Brülde forskar om lycka och lidande och arbetar som radiofilosof i P3. I augusti befordrades han till professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet. Samtidigt blev Lars Hermanson befordrad till professor i historia.

Bengt Brülde är en mycket produktiv forskare med en stor ämnesbredd. Han disputerade i praktisk filosofi 1998 med en avhandling om det goda livet och har sedan dess intresserat sig för bland annat hälsa, sjukdom och mental störning, vårdetik, affärsetik, folkhälsoarbetets etik, enhancement, vårdens mål och prioriteringsfrågor.

De senaste åren har hans forskning i första hand kretsat kring lycka och lidande, vilket resulterat i tre böcker. I den senaste, med titeln Hur viktigt är det att vara lycklig? resonerar han kring hur ett lyckligt liv kan förenas med ett moraliskt sätt att leva.

Lars Hermanson har arbetat mycket med frågor som kretsar kring hur politik och maktutövning fungerade i de medeltida Nord- och Västeuropeiska samhällena. Han intresserar sig särskilt för perioden cirka 1000–1200-tal då det ännu inte hade utvecklats något statligt maktutövande, och ställer sig frågan om hur politiken egentligen fungerar i sådana samhällen.

Ett annat av hans forskningsområden rör frågan i vilken utsträckning de medeltida människorna hade en nationell medvetenhet och etnisk identitet. Detta problem är också kopplat till hur man i Europa, under till exempel 1800- och 1900-talet, använde sig av medeltiden för att framhäva sitt nationella ursprung och sin etniska särart.

• Läs mer om Bengt Brülde
• Läs en intervju med Lars Hermansson

... och fyra nya docenter 

Fyra nya docenter: Gunilla Hermansson, Anna Helga Hannesdóttir, Emma Sköldberg och Ola W. Jensen.

Sedan senaste HumNytt gavs ut har inte mindre än fyra medarbetare vid Humanistiska fakulteten antagits som docenter.

Gunilla Hermansson är ny docent i litteraturvetenskap. Hon forskar om svensk och dansk romantik samt tidig nordisk modernism, och driver just nu forskningsprojektetet Modernisternas prosa – i skuggan av expressionismen. Studier i nordisk modernism 1910–1930.

Anna Helga Hannesdóttir är ny docent i nordiska språk. Hon bedriver forskning främst inom språkhistoria och lexikografi, och är för närvarande engagerad som operativ ledare och svensk huvudredaktör för det isländsk-svenska ordboksprojekt som pågått vid Göteborgs universitet sedan 2006.

Emma Sköldberg är också ny docent i nordiska språk. För närvarande arbetar hon tillsammans med forskare och doktorander med att utveckla en akademisk ordlista över ord som till exempel frågeställning, redogöra och problematisera. Projektet delfinansieras av Göteborgs universitets språkår.

Ola W. Jensen är ny docent i arkeologi. Han har en bred bakgrund inom arkeologi och kulturmiljövård. Sedan 2007 driver han ett projekt förlagt till Riksantikvarieämbetet om den svenska bevarandeideologins historia.

• Läs mer om Gunilla Hermansson
• Läs mer om Anna Helga Hannesdóttir
• Läs mer om Emma Sköldberg
• Läs mer on Ola W. Jensen 

En profil vid FLoV går i pension

Text: Helge Malmgren, professor i teoretisk filosofi
Björn Haglund, en välkänd profil vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, går nu i pension. Björn kom, efter att nästan ha fullbordat en utbildning vid Chalmers, till dåvarande Filosofiska Institutionen i slutet av 60-talet. Han fick med andra ord sin grundläggande filosofiska träning under den legendariske Ivar Segelberg.

Björn nöjde sig inte med att lära sig den teoretiska filosofin utan skaffade sig snart en hög kompetens också i praktisk filosofi och inte minst i formell logik. Även i det senare ämnet hade han en synnerligen framstående lärare, nämligen Per Lindström. Björns doktorsavhandling som kom 1983 ligger dock inom den teoretiska filosofin och handlar om Wilfred Sellars kunskapsteori.

Björns breda kompetens gjorde att han tidigt fick jobb på lärarvikariat inom alla de tre nämnda områdena vid institutionen. Samtidigt kom han med åren att bli en oumbärlig del av forskarseminarierna, där det lilla men högt kvalificerade logikseminariet ska nämnas särskilt.

De senaste två decennierna har Björn undervisat och forskat inom ramen för en fast tjänst vid institutionen. Han har med tiden kommit att bli allt mer intresserad av att tillämpa filosofi och logik inom lingvistik och kognitionsvetenskap. Han var således med och startade GU:s utbildningar i datalingvistik och språkteknologi, och har suttit med i styrgruppen för SSKKII från ett tidigt skede.

Vid heminstitutionen var Björn en av initiativtagarna till den kognitionsfilosofiska utbildning som nu funnits i drygt 15 år och där han själv hela tiden undervisat om artificiell intelligens i relation till mänskligt tänkande.

Björn älskar sin lärarroll och tycks aldrig ha haft något emot att fylla sin tid med undervisning. Han har genom åren publicerat sig sparsamt, delvis förstås på grund av all undervisning men också på grund av att han inte haft något behov av att synas. Hade han varit intresserad av det skulle han helt säkert varit docent och sannolikt professor för ett bra tag sen.

Men Björn är alltså den konträra motsatsen till en akademisk streber och har istället lagt sin tid på att hjälpa oräkneliga andra personer på vägen: studenter, forskarstudenter och kolleger. Vi andra lärare och forskare minns hur han frikostigt delat med sig av sina idéer och levererat detaljerade kommentarer till våra egna.

Till allt detta kommer att Björn är en ytterst vänlig person som det alltid varit angenämt att samarbeta med. Han lämnar med andra ord ett stort tomrum efter sig vid institutionen, både som kollega och som vän.

• Den 28 oktober avtackas Björn Haglund med ett symposium

Ytterligare personalförändringar på Serviceenheten

Serviceenheten har haft en anställning som vaktmästare ledigkungjord. Den är nu tillsatt. Den 15 september började Ingvar Fransson. Ingvar kommer i första hand att arbeta med Agneta Eng och Boman Lyngfelt. Stefan Johansson avslutade sitt vikariat den 30 september.

Ärenden kan anmälas på vaktm@hum.gu.se och/eller kontakt kan tas med respektive person. Mobilnummer finns under Serviceenhetens hemsida: http://www.hum.gu.se/om-fakulteten/serviceenheten-humanisten/

Belönade för uppsatser och artiklar

Doktoranden Filippa Lindahl vid Institutionen för svenska språket, har belönats med 20 000 kronor ur Inga Lidéns premiefond. Hon tilldelas priset för att som magisterstudent fått uppsatsen ”Spetsställda bisatser i satsfläta med relativsats” antagen för publicering i den välrenommerade tidskriften Språk och Stil.

Filippa Lindahl är doktorand i nordiska språk sedan den 1 september i år. Hon intresserar sig för det grammatiska fenomenet satsfläta med relativsats, som bara är möjligt i de svenska, norska och danska språken. Två exempel på en sådan satsfläta är ”Det är det många som vill” och ”Kalle känner jag ingen som tycker om”.

– Målet med min forskning är att bidra till kunskapen om satsstrukturen i svenskan och de övriga fastlandsskandinaviska språken, men också till kunskapen om mänsklig språkförmåga i allmänhet och om hur vår grammatiska kunskap är organiserad, säger hon.

Även Joakim Sandberg, forskare i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet och vid Centre for European Research on Microfinance på Université Libre de Bruxelles, Belgien, har har fått pris för en publicering.

Hans artikel, ”My Emissions Make No Difference” som kommer att publiceras i nästa nummer av Environmental Ethics belönas med det första Holmes Rolston III Early Career Essay Prize, som är tänkt att uppmuntra och stödja unga forskare inom miljöfilosofi som disputerat inom de senaste fem åren. Bakom prist står the International Society for Environmental Ethics och Center for Environmental Philosophy.

Joakim Sandbergs artikel tar upp ett viktigt och angeläget ämne, frågan om individens ansvar i förhållande till koldioxidutsläpp.

Rektorstillsättning inför ny rektorsperiod

Text: Ken Benson, viceprefekt/stf prefekt, SPL
Rektors mandadperiod går ut den 30 juni 2012. Med anledning av detta kallades hörandeförsamlingen till ett möte i veckan. Där meddelade universitetsstyrelsens ordförande Carl Bennet att styrelsen beslutat föreslå att sittande rektors mandatperiod förlängs i ytterligare tre år.

Innan hörandeförsamlingen tar ställning till detta förslag ges den tillfälle att ställa frågor till rektor vid nytt möte den 11 oktober. Vi som representerar Humanistiska fakulteten vill gärna ha synpunkter på styrelsens förslag samt på vilka frågor som ni tycker är viktiga att ställa vid kommande möte med rektor.

Åsa Abelin, Ken Benson, Lisbeth Larsson och Göran Malmstedt (lärarrepresentanter), Eva Englund och Lena Voigt (övrig personal)

Humanister i media

Nyheten att Göteborgs universitet som första lärosäte i Sverige startar en kurs om biografiska genrer, så kallad life writing, gav bra genomslag i media. Bland annat intervjuades professor Lisbeth Larsson i GP.

Kurs för den som skriver om sig själv (GP)

Att språkprofessorerna Sölve Ohlander och Gunnar Bergh arbetar med ett fotbollslexikon fortsätter att ge avtryck i media, trots att pressmeddelandet skickades ut för över ett år sedan. Nu senast sändes ett reportage i SVT:s program ”Sverige!” Allt inspelat ”in action” på Nya Ullevis gräsmatta.

• Titta på reportaget på SVT Play (börjar drygt 17 minuter in i programmet)

För någon vecka sedan sände P4:s Västekot en interjvu med Jonas Lindh, Sveriges förste doktorand i det som kallas forensisk fonetik, och hans företag Voxalys som anlitas flitigt av polis och rättsväsende för att avslöja brottslingar.

• Lyssna på nyhetsinslaget ”Röstanalys kan avslöja brottslingar”

Vi fortsätter på temat brottslingar och teknisk bevisning. Ingrid Lindell, som undervisar i kulturstudier vid Institutionen för kulturvetenskaper, intervjuades av DN Kultur med anledning av att det är tio år sedan det allra första avsnittet av ”CSI” sändes i svensk tv.

• Fängslande tv-succé firar tio år

Och så konstaterar vi till sist att Henrik Bogdan, docent i religionsvetenskap, är intervjuad i senaste numret av den polska utgåvan av Newsweek.

• Magia podbija świat (newsweek.pl)

Kvinnliga författare genom historen

Den sista veckan i september samlades ett 20-tal litteraturvetare från sex europeiska länder på Humanisten för att diskutera projektet och databasen ”Women Writers in History”.

Projektet är en del av ett större EU-projekt (COST) och handlar om att digitalisera forskning om kvinnliga europeiska författare, från medeltiden fram till 1900. Totalt deltar drygt 100 forskare.

– Målet med veckan är att hitta gemensamma standarder för hur man ska lägga in data för att få jämförbarhet i materialet, till exempel om författare, verk och reception, säger litteraturvetaren Jenny Bergenmar, som arrangerat mötet tillsammans med kollegan Yvonne Leffler.

Att man valde att hålla mötet i Göteborg berodde till stor del på den kompetens som finns vid Göteborgs universitet när det gäller digitalisering av texter och uppbyggnaden av databaser som Litteraturbanken, Språkbanken, Selma Lagerlöfsprojektet och KVINNSAM.

Suzan van Dijk, forskare vid Huygens ING i Haag och en av initiativtagarna till databasen, konstaterar att veckan ger möjlighet till att för första gången diskutera hur olika projekt ska kunna knytas ihop rent konkret.

– Huvudsyftet med hela projektet är att skapa ett starkt gemensamt nätverk av forskare och förstärka samarbetet om forskning kring kvinnliga författare. Kvinnors bidrag till den europeiska litteraturen kan och bör redovisas på ett betydligt mer korrekt sätt än dagens beskrivning av den Europeiska litteraturhistorien gör, säger hon.

Samtal med nobelpristagaren Mario Vargas Llosa

Fredagen den 23 september samtalade 2010 års Nobelpristagare i litteratur, Mario Vargas Llosa med Andrea Castro, universitetslektor i spanska vid Göteborgs universitet. Samtalet ägde rum på Världskulturmuseet och lockade många besökare.

– Jag pratade bland annat med honom om hans syn på litteratur och på litteraturens tillstånd idag, men också om Nobelpriset och hur han själv är som läsare, säger Andrea Castro.

Titta på samtalet som webb-TV

Alcopop TV Culture

Medieföretagen riktar mer och mer in sig mot ungdomar med tv-program som innehåller våld, alkohol och droger. Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt där forskare från Göteborgs universitet samarbetar med brittiska kollegor sätter nu fokus på hur samhället och andra aktörer ska reagera på kopplingen mellan ungas mediekonsumtion och användandet av alkohol.

– Sambandet mellan att titta på program som visar alkohol, till exempel realityserier på tv, och ett ökat drickande bland ungdomar är välbelagt. Men det har inte forskats så mycket om vad man kan göra åt det, säger Christian Munthe, professor i praktisk filosofi som leder den svenska delen av projektet.

Forskningsprojektet heter Alcopop TV Culture och finansieras av EU-kommissionen. Det undersöker relationer mellan ungas (13–25 år) alkoholkonsumtion och deras medievanor. En annan grundfråga som forskarna söker svaret på är hur ansvaret för ett ökat drickande bland ungdomar ska fördelas mellan olika parter, såsom myndigheter, mediebolag, företag i alkoholbranschen, familjer och ungdomarna själva.

• Läs mer om Alcopop TV Culture
• Projektets Facebook-sida

Tre frågor till Amelie Hoshor…

… doktorand i vetenskapsteori vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, som rest till USA för att det närmaste läsåret studera vid New York University (NYU) inom ramen for sin forskarutbildning.

Vad forskar du om?

– Jag studerar den neuropsykiatriska diagnosen ADHD, med fokus på dess etablering i Sverige. Jag vill ta reda på om ADHD-diagnosen bidrar till att forma nya sociala ordningar i det svenska samhället, och vilken roll socialt liv i sin tur spelar för diagnosens förankring här.

Vad och varför ska du studera i New York?

– Jag ska studera socialantropologi på the Graduate School of Arts and Science vid New York University. Antropologiska institutionen har en inriktning som matchar mina akademiska intressen. Flera forskningsprojekt är närbesläktade med mitt eget, och institutionen erbjuder många relevanta kurser och seminarier. Dessutom är förstås New York City en ovanligt inspirerande och utmanande miljö, både intellektuellt och socialt.

Vad är målet med din forskning?

– Jag hoppas att projektet kan bidra med insikter i hur ADHD både strukturerar och struktureras av socialt liv i Sverige – insikter av relevans för alla som på ett eller annat sätt berörs av neuropsykiatrisk kunskap – och därmed fylla en kunskapslucka som tidigare i hög utsträckning negligerats. En annan förhoppning är att projektet kan bidra till att överbrygga polemiken mellan de medicinska och socialvetenskapliga disciplinerna i denna fråga.

Korp-släpp

Den 17 oktober 2011 lanserar Språkbanken officiellt version 1 av vårt nya korpussökgränssnitt Korp. Det sker med en workshop kl. 13-17 samma dag i L100 (Lennart Torstenssonsgatan 8).

Kom och lär dig mer om Korp, hör Språkrådet berätta om sina erfarenheter av att använda verktyget och prova på att söka i Språkbankens korpusar!

Några avslutande rader från informatören

Det här är det sista numret av HumNytt med mig som redaktör på ett tag. Den 3 oktober börjar min föräldraledighet och jag blir borta till den sista maj nästa år. Men min vikarie Louise Quistgaard kommer så klart att se till att ni får ert interna nyhetsbrev i fortsättningen också.

Louise kommer närmast från en tjänst som informatör på GMV, Göteborgs miljövetenskapliga centrum. Välkomna med tips och bidrag till henne på e-post: louise.quistgaard@gu.se eller telefon: 786 10 68 alt. 0766–18 10 68. Deadline för nästa nummer är fredag den 21 oktober.

Vi hörs och syns i juni nästa år!

Thomas Melin, informatör och redaktör för HumNytt