Till startsida

Nr 8, 27 augusti 2010

Välkommen till terminens första HumNytt! Den här gången kan du läsa om sånt som hänt under sommaren, bland annat:

Dekanus har ordet

Margareta Hallberg. Foto: Thomas Melin/GU.

Välkomna tillbaka till nytt läsår! Hoppas sommaren varit skön och vilsam och att det känns härligt att börja igen. Mycket står för dörren och mitt i allt det vanliga ska också universitetet organiseras om, Red10 avslutas, Blue11 påbörjas, doktorer promoveras, nya studenter välkomnas, examenshögtid hållas, konferenser anordnas och… ja, vi vet hur det blir så det gäller att hålla styrfarten utan att hamna i stress.

Just hemkommen från internat med rektors ledningsråd om den kommande omorganisationen av GU där intensiva diskussioner förts och många kritiska och kloka inlägg gjorts under ett par dagar, kan jag förmedla följande: det blir en omorganisation av något slag men hur är ännu för tidigt att säga.

Under hösten ska ett 60-tal personer med olika funktioner och på olika nivåer vid universitetet intervjuas om hur man vill ha det av de två processledare som utsetts av rektor: Göran Bexell och Christina Rogestam. Akademisk kollegialitet och ändamålsenlig styrning är nyckelord i processen men den mer exakta innebörden av båda är föremål för kontinuerlig debatt. I nuläget slipar man i Vasaparken på den slutliga uppdragsformuleringen till de båda utredarna och på motivering och målbeskrivning i förslaget.

Mer information följer efterhand och jag uppmanar alla att följa vad som händer via GU:s hemsida. Två möten med samtliga chefer är inplanerade, den 15 och 22 september, därefter tar analysarbetet vid och utredarnas förslag ska sedan presenteras i mitten av december.

Men tillbaka till där jag började. Utan käcka eller glättiga tillrop vill jag önska oss alla ett gott nytt läsår med lagom mycket att göra. Så att vi också hinner vandra i höstskogen.

Margareta Hallberg

Snart öppnar Servicecenter Näckrosen

Servicecenter Näckrosen. Foto: Thomas Melin/GU.Byggprojektet går mot sitt slut och inredning och personal börjar komma på plats i det första av universitetets Servicecenter.

I månadsskiftet sept/okt öppnas glasdörrarna och Servicecenter invigs för personal och studenter. Fram till dess är vår egen reception öppen som vanlig fast nu i det nya glasrummet. Där kommer ni under september kunna följa de sista förberedelserna på första parkett.

Mer information om Servicecenter

Samarbetsavtal med universitet i Australien

Ett samarbetsavtal har tecknats mellan Institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet och La Trobe University i Australien. Avtalet rör ett samarbete och utbyte med den arkeologiska avdelningen vid det australiska universitetet.

Inriktningen på samarbetet handlar om så kallad historisk arkeologi, som använder sig av både materiella och skriftliga källor och där perioden från 1700-talet och framåt står i fokus.

Läs mer om samarbetsavtalet

Internationell koordinator på plats

Förra veckan kom Annika Bourdieu tillbaka till Humanistiska fakultetskansliet efter förädraledighet. Hon har fått en ny roll som internationell koordinator.

Annika Bourdieu. Foto: Thomas Melin/GU.– Det är roligt att vara tillbaka, och jag ser fram mot mina nya arbetsuppgifter, säger Annika Bourdieu.

Före förädraledighen jobbade hon som personalhandläggare på fakultetskansliet.

Gemensam introduktionsdag för SPL

Måndagen den 30 augusti ordnar Institutionen för språk och litteraturer för första gången en gemensam introduktionsdag för alla sina campusstudenter.

Dagen startar i aulan i universitetets huvudbyggnad, med information om institutionen, om studierna och om studentkåren. Efter lunch är det introduktioner till de olika ämnena på Humanisten, och dagen avrundas med gemensamt mingel för studenter och lärare på plan 4.

Fakultetsövergripande introduktionsdagar arrangeras också, mellan den 31 augusti och 2 september. Nytt för i år är ett särskilt introduktionstillfälle för studenter på avancerad nivå, som hålls den 1 september i Lilla hörsalen.

Ekonomihistoriker blir gästprofessor

Humanistiska fakulteten har bjudit in ekonomhistorikern Lennart Samuelson att som gästprofessor inneha Waernska professuren under läsåret 2010–2011. Han kommer att vara knuten till vid Institutionen för historiska studier där han bland annat ska undervisa och hålla en öppen föreläsningsserie.

Lennart Samuelson.Efter ett helt års arbete i ekonomiska och militära arkiv i Moskva disputerade han 1996 på en avhandling om marskalk Tuchatjevskij och den sovjetiska planekonomins militarisering på 1930-talet.

Resultaten återfinns även i hans monografi "Röd koloss på larvfötter: Rysslands ekonomi i skuggan av 1900-talshistorien." Lennart Samuelson har sedan dess kontinuerligt bedrivit forskning i de ryska arkiven för en rad olika projekt.

Läs mer om Lennart Samuelson

Rapport från The Gothenburg Musicology Conference, 20–22 August, 2010

Text: Olle Edström, professor i musikvetenskap
Jag arrangerade tack vare bidrag från Vetenskapsrådet och Kungl. Gustav Adolf Akademien för fjärde gången ett kollokvium med sex speciellt inbjudna utländska gäster och med deltagande av nitton svenska kollegor från musikvetenskap i Göteborg, Lund, Stockholm, Uppsala samt Örebro. Konferensen hölls på utmärkta Nya Varvet studios, Göteborg.

Konferensens tema var "Burning Issues". De inbjudna var denna gång Eric F. Clarke, Oxford; Nicholas Cook, Cambridge; James Currie, New York; Tia DeNora, Exeter; Giles Hooper, Liverpool samt Richard Leppert, Minneapolis. De inbjudna liksom de fem inhemska musikforskarna hade var och en timme till förfogande för sitt anförande.

Min avsikt med kollokviet denna gång var som tidigare att de deltagande svenska musikforskarna personligen skulle möta tongivande utländska kollegor och att i en avspänd diskutera brännande frågor inom våra breda intresseområden. Det faktum att fyra av de utländska kollegorna (Cook, Clarke, DeNora och Leppert) var återkommande gäster vittnar om de utländska kollegernas intresse för svensk musikvetenskap.

Jag kan utan vidare säga att kollokviet var mycket lyckat. Tia DeNora uttryckte efteråt i en epost vad förhoppningsvis alla tyckte när hon skrev att det var en "inspiring and convivial conference. By the light of the 'Burning Issues Campfire' I think we've all come away with new ideas and inspirations."

Konferens satte retorikundervisning i fokus

PA Borius och Barbro Wallgren Hemlin. Foto: Thomas Melin/GU.PA Borius från Retorikkollegiet och Barbro Wallgren Hemlin.

Ett hundratal pedagoger och lärare samlades på Humanisten den 11 augusti för en heldagskonferens om retorik och didaktik inom förskola, grundskola och gymnasium. En fördjupad bild av retoriken och inspiration till den egna undervisningen var målet för dagen.

– Vi hoppas att en sådan här konferens ökar medvetenheten hos lärarna om att kunskaper i retorik är oerhört viktiga att få med sig redan från unga år. Med sådana kunskaper förstår man till exempel bättre hur språk fungerar och hur språklig påverkan går till. Det leder i sin tur till att man kan hantera och genomskåda argumenterande och manipulerande budskap av olika slag, sa universitetslektor Barbro Wallgren Hemlin som undervisar i retorik.

Dagen var uppdelad i tre parallella block, så att deltagarna kunde fokusera på det som intresserade dem mest. Erfarna pedagoger och retoriker delade med sig av sina erfarenheter, bland annat om små barns argumentation, upplägg av kurser i retorik och respons på och bedömning av muntlig framställning.

Workshops med praktiska improvisationsövningar stod också på programmet, liksom en föreläsning med skådespelaren Henrik Holmberg som pratade om sitt arbete med poetiska texter. Men kanske var det allra viktigaste att möta och dela erfarenheter med kollegor.

– Hela dagen har varit inspirerande, att utbyta tankar och åsikter, sa gymnasieläraren Ann Börjesson.

Konferensen arrangerades av Retorikcentrum vid Göteborgs universitet och Institutionen för svenska språket, i samarbete med den ideella föreningen Retorikkollegiet och Institutionen för didaktik och pedagogisk profession. Konferensen stöddes av Svenska Akademien.

Barbro Wallgren Hemlin om konferensen i P4 Göteborgs Sommarmorgon

Aktuella strömningar i studiet av religion

Text Göran Larsson, biträdande lektor i religionsvetenskap
Förra veckan samlades närmare 700 av världens ledande religionsforskare i Toronto, Kanada, för att delta i "The International Association for the History of Religions" (IAHR) tjugonde världskongress. Temat för kongressen, som denna gång anordnades av University of Toronto, var "Religion: A Human Phenomenon".

Som vanligt lockade konferensen deltagare från stora delar av världen och med sina sju deltagare (Åke Sander, Daniel Enstedt, Ferdinando Sardella, Henrik Bogdan, Clemens Cavallin, Andreas Nordin och Göran Larsson) var Göteborgs universitet välrepresenterat.

Själva titeln på kongressen, "Religion: A Human Phenomenon", liksom öppningsanföranden och keynote-föreläsningarna, vittnar om en allt tydligare koppling mellan naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Behovet av att betona att det religionsvetenskapliga studiet inte skall sammanblandas med teologi eller andra konfessionella övertygelser var också tydligt framträdande i föreläsningar, föredrag och mötesförhandlingar.

Gränsdragningen gentemot konfessionella studier var speciellt tydlig bland de nordamerikanska föreläsarna som ofta utsätts för stark kritik av religiösa lobbygrupper och politiker som bland annat vill förhindra undervisning om evolutionsläran och en kritisk diskussion om religion i samhället.

Samtidigt var det flera forskare från Finland och Danmark som också betonade att det akademiska studiet av religion måste ta hänsyn till nya rön inom ämnen som kognitionsvetenskap, neurologi och evolutionär biologi för att kunna klargöra att religion först och främst är en mänsklig konstruktion som syftar till att förklara det oförklarliga och inte en produkt av någon metafysisk gud, gudom eller annan kraft.

Läs mer om konferensen på Religion i hetluften

Professor med intresse för både nu och då

Institutionen för historiska studier har fått en ny professor. Den 30 juni beslutade rektor för Göteborgs universitet att befordra docenten Thomas Magnusson till professor i historia.

Thomas Magnusson. Foto: Thomas Melin/GU.Thomas Magnusson började sin forskarbana inom ämnet historia 1974 och disputerade 1987 på en avhandling om den värvade arméns inverkan på det civila västsvenska samhället under frihetstiden.

Sedan dess har han publicerat ytterligare två monografier inriktade på 1700- och 1800-talens nordiska samhälle.

För många av Sveriges Radios lyssnare är Thomas Magnusson en känd röst genom sin mångåriga medverkan i det populära frågeprogrammet Alltinget i P4.

Läs mer om Thomas Magnusson

Två nya docenter

Humanistiska fakulteten har fått två nya docenter. I början av sommaren antogs Fredrik Bragesjö till docent i vetenskapsteori och Ida Östenberg till docent i antikens kultur och samhällsliv.

Fredrik Bragesjö har sedan sin disputation 2004 framför allt intresserat sig för den ömsesidiga påverkan mellan medicinsk forskning och samhälle (samproduktion).

Tillsammans med sin tidigare handledare, Margareta Hallberg, har han analyserat den kontrovers om ett påstått samband mellan mässlingsvaccin och autism som uppstod i Storbritannien under sent 1990-tal och snabbt spred sig i västvärlden. Forskningen om samproduktion fördjupas just nu i ett projekt om kunskapen om antibiotikaresistens.

Ida Östenberg.Ida Östenberg disputerade 2003 med en avhandling om de romerska triumftågen, där hon analyserar de byten, fångar och avbildningar som visades i triumftåget som uttryck för "den andre" och diskuterar hur triumftåget både reflekterade och skapade uppfattningar i Rom om den egna identiteten och om omvärlden.

Sedan doktorsexamen har Ida Östenberg fortsatt att forska om triumftåg som maktmedel och offentlig arena, men också arbetat inom nya forskningsområden. Ett av hennes forskningsfält är antikreception, där hon studerar hur bilden av antiken förmedlas på film och tv.

Provföreläsningar i religionsvetenskap

På eftermiddagen måndag den 30 augusti äger provföreläsningar rum på Humanisten. Det är två sökande till anställning som universitetslektor i religionsvetenskap, särskilt nya testamentets exegetik, som ska föreläsa.

Alla intresserade är välkomna!

Schema över förläsningarna

Universitetslektor från Uppsala till GU

Lars Hermanson.Den första augusti blev Lars Hermanson universitetslektor i historia vid Institutionen för historiska studier. Han kommer närmast från Uppsala universitet.

Lars Hermansons forskning rör i första hand nordeuropeisk äldre- och högmedeltid (ca 1000–1300-tal), där han studerar sociala, andliga och politiska relationer ur ett antropologiskt perspektiv.

Han har undervisat sedan 1993, vid såväl Göteborgs universitet som Högskolan på Gotland och Uppsala universitet.

Läs mer om Lars Hermanson

Disputationer

Nyligen disputerade är:

Bitte Rydeman, allmän språkvetenskap – disputation 4 juni
"The Growth of Phrases. User-centred Design for Activity-based Voice Output"

Nils Olsson, litteraturvetenskap – disputation 4 juni
"Konsten att sätta texter i verket. Gertrude Stein, Arne Sand och litteraturens (o)befintliga specificitet"

Erik Alvstad, religionsvetenskap – disputation 5 juni
"Reading the Dream Text: A Nexus between Dreams and Texts in the Rabbinic Literature of Late Antiquity"

Annika Bergström, nordiska språk – disputation 5 juni
"Temperatur i språk och tanke. En jämförande semantisk studie av svenska temperaturadjektiv"

Georg Walser, religionsvetenskap – disputation 8 juni
"Jeremiah: A Translation and Commentary on Jeremiah in Codex Vaticamus"

Tove Rosendal, afrikanska språk – disputation 12 juni
"Linguistic Landshapes. A comparison of official and non-official language management in Rwanda and Uganda, focusing on the position of African languages"

Doktorand belönad för uppsats

Kristian Blensenius. Foto: Thomas Melin/GU.Doktoranden Kristian Blensenius vid Institutionen för svenska språket har belönats med 20 000 kronor ur Inga Lidéns premiefond. Han tilldelas priset för att som grundstudent fått en uppsats om svensk syntax publicerad i den välrenommerade tidskriften Språk och Stil.

Kristian Blensenius är doktorand i nordiska språk sedan den första februari i år. Han intresserar sig bland annat för hur man på svenska uttrycker den engelska progressiva formen, till exempel att "hålla på att göra något", att "bli sittande" och att "komma springande".

Läs mer om Kristian Blensenius

Etnolog belönad för avhandling om Volvoarbetare

Etnologen Björn Ohlsson vid Göteborgs universitet är en av två forskare som har tilldelats Rudolf Meidner-priset 2010 för forskning i fackföreningsrörelsens historia. Björn Ohlsson får priset för sin avhandling om livet som arbetare på Volvo. Rudolf Meidner-priset delas ut av Forskningsrådet vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek och är på 25 000 kronor.

Björn Ohlsson disputerade 2009 vid Institutionen för kulturvetenskaper med avhandlingen "Vi som stannade på Volvo – en etnologisk studie om äldre bilindustriarbetares arbetsliv och framtidsplaner". Han är för närvarande verksam vid Institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet och delar årets Rudolf Meidner-pris med historikern Andrés Brink Pinto.

Läs mer om pristagaren och Rudolf Meidner-priset

Humanister i media

Språkprofessorerna Sölve Ohlander och Gunnar Bergh i fotbollsmiljö.Sölve Ohlander och Gunnar Bergh i sitt rätta element.

Nyheten att språkprofessorerna Sölve Ohlander och Gunnar Bergh arbetar med ett svensk-engelskt och ett engelsk-svenskt fotbollslexikon plockades upp av TT och spred sig sedan snabbt till ett 30-tal svenska dagstidningar. Även Sveriges Radio, SVT och TV4 uppmärksammade lexikonet. Några exempel:

Även Universitets-TV blev intresserade och gjorde ett eget inslag med Sölve och Gunnar:

Fotbollsspråket får sitt eget lexikon (filmen finns längst ner på sidan)

Flera andra medarbetare från Humanistiska fakulteten har synts och hörts en hel del i media under sommaren. Du hittar dem under rubriken "Humanister i media" på vår hemsida, där det löpande läggs ut länkar till artiklar/inslag.

Slutligen har humaioras ställning debatterats i GP ett antal artiklar:

Kandidatexamen i nederländska är tillbaka

För första gången på tio år har studenter vid Göteborgs universitet tagit ut en kandidatexamen i nederländska.

Mona Arfs. Foto: Thomas Melin/GU.– I Göteborg med omnejd finns det många företag som har ett nära samarbete med Nederländerna. Då är det bra att lära sig språket och landets kultur och historia, säger Mona Arfs, lektor i nederländska vid Göteborgs universitet.

När den så kallade Bolognaprocessen drog igång i början av 2000-talet blev Mona Arfs antagen till forskarutbildning. Målet var att hon som disputerad lärare i samband med anpassningen till Bolognaprocessen 2007 skulle ta fram en fördjupningskurs i nederländska.

– Jag kände att fakulteten satsade på det nederländska språket igen. Efter min disputation fick jag omedelbart i uppdrag att skriva en kursplan för en kandidatkurs i nederländska och nu har de tre första studenterna tagit sin examen, säger Mona Arfs som jobbat för att kandidatexamen ska komma tillbaka sedan den stängdes 1997.

Läs mer om nederländskan vid Göteborgs universitet

Lärarstudenters språkbruk ska undersökas

Hur resonerar blivande lärare kring språkfrågor? Forskare vid Institutionen för svenska språket ska nu undersöka hur lärarstudenter ger respons på varandras texter för att ta reda på hur de uppfattar språknormer.

– Det är inte så enkelt att ge bra respons av språklig art om man inte riktigt vet vad som är korrekt svenska eller inte. Genom att spela in studenter i responssamtal ska vi försöka se hur blivande lärare resonerar kring språkfrågor av olika slag, säger Lena Rogström, prefekt vid Institutionen för svenska språket som tillsammans med kollegan Anna Lyngfelt håller i projektet.

Läs mer om projektet kring lärastudenters språkbruk

Arkeologidagen 2010

Arkeologidagen 2010På söndag den 29 augusti firas Arkeologidagen över hela landet i regi av Riksantikvarieämbetet. Göteborgs stadsmuseum har i år valt att lyfta fram samtidsarkeologin, med hjälp av arkeologer från Göteborgs universitet.

Bland annat ska Anita Synnestvedt berätta om den arkeologiska utgrävningen av området för Jubileumsutställningen i Göteborg vid Näckrosdammen.

Program för Arkeologidagen

Mer att läsa om samtidsarkeologi: Att gräva fram minnen från en dansbana

Dåligt översatt eller nyskapande?

En titel på en översatt bok som är trogen originaltiteln är inte nödvändigtvis en bra titel. Den slutsatsen drar Hans Landqvist, docent i nordiska språk, i en rapport med namnet "I systrars och doktorers sällskap. Kommunikativa funktioner hos titlar på läkar- eller sjuksköterskeromaner på engelska och svenska".

Hans Landqvist har undersökt 288 titlar på romaner utgivna i den svenska Vita serien under 1970-, 80- och 90-talet. De flesta av romanerna är översatta från engelska, medan ett mindre antal är svenska originalromaner. Samtliga är romantiska berättelser som utspelas i sjukhusmiljö, och exempel på så kallade populärpocketböcker.

Hans Landqvist. Foto: Thomas Melin/GU.En av Hans Landqvists slutsatser är att en exakt översättning inte alltid är den effektivaste. En nyskapande rubrik som på ytan ser ut som en dålig översättning kan faktiskt fungera bättre när det gäller att locka läsare, något som förlagsredaktörer ofta har i bakhuvudet.

– Ta titeln "Syster går ombord", till exempel. Visst känns den betydligt mer spännande än "Maggie Cameron, kryssningssköterska" ("Maggie Cameron, cruise nurse"), säger Hans Landqvist.

Läs mer om Hans Landqvists rapport

Vill du slipa dina retoriska färdigheter?

Det finns platser kvar på forskarutbildningskursen "Retorik i vetenskapen". Kursen startar den 21 september och så här lyder kursbeskrivningen:

"Varför är vissa vetenskapliga texter lustfyllda att läsa och andra tråkiga? Varför är vissa texter mer övertygande än andra? Och hur skapar forskare auktoritet och trovärdighet kring sig själva? I vår kurs kommer vi att diskutera och studera bl.a. dessa frågor. Utgångspunkten är att vetenskapliga texter är retoriska texter - de har till syfte att övertyga. Med hjälp av den klassiska retorikens tankeredskap och analysverktyg kommer vi att analysera vetenskapliga texter med avseende på innehåll, disposition och språk. Vi kommer också att behandla retoriken i projektansökningar samt, i någon mån, den talade vetenskapens retorik."

Kursen går på tisdagar (dock inte alla) under hösten och avslutas den 21 december. Den ges på dagtid och kontaktperson är barbro.wallgren-hemlin@svenska.gu.se

Sugen på att läsa i Lund?

Under läsåret 2010/2011 erbjuds vid Lunds universitet på forskarnivå två nationella flervetenskapliga orienteringskurser till förmoderna studier. Den första forskarkursen kommer att ges under senhösten.

Doktorander i alla ämnen inom humaniora och teologi där studier i förmoderna texter är aktuella är välkomna (exempelvis historia, idé- och lärdomshistoria, antikens kultur och samhällsliv, arkeologi, teologi och religionsvetenskap, litteraturvetenskap, klassiska och moderna språk). Forskare från flera olika discipliner och universitet medverkar som lärare. Tillsammans ska de båda kurserna kunna ge praktiska och teoretiska färdigheter.

Senhösten 2010 ges "Introduktionskurs till förmoderna studier I: äldre texters förmedling" (kursansvariga: fil. dr Britt Dahlman och fil. dr Elisabet Göransson). Kursen går på halvfart under veckorna 44-48 och omfattar 5 hp (valbart deltagande 1+2+2 hp).

Mer information om kursen

Vårterminen 2011 planeras nästa forskarkurs: "Introduktionskurs till förmoderna studier II: tolkning och teori" (kursansvarig: docent David Dunér).

Tack vare bidrag från Riksbankens Jubileumsfond erbjuds reseersättning för tillresande doktorander vid andra lärosäten. Sista anmälningsdag för höstens kurs är 25 september.

På cykel genom USA

Monicas cykel på flera tusen meters höjd över havet.Genom tio stater på tre månader. Från San Francisco till Washington. Monica Nyberg, till vardags universitetsadjunkt vid Institutionen för svenska språket, har i sommar cyklat tvärs över USA och bloggat om sina upplevelser.

Monica Nyberg började förbereda sitt cykeläventyr i april. Tält, kartor, flygbiljett och sovsäck införskaffades i Sverige men eftersom cykeln blev stulen fyra veckor innan avresa fick den nya köpas på plats i San Francisco.

Sedan start i början av juni har Monica avverkat över 3 500 miles och hon är just nu på slutet av sin resa.

Monicas blogg Across the U.S.

Utlysning av individuellt forskarstöd

Nu finns det möjlighet för forskare/lärare vid Göteborgs universitet att söka stöd inom ramen för styrkeområde Kulturarv.

Observera att ansökningstiden är förlängd till 30 september.

Ytterligare information om individuellt forskarstöd (Kulturarv)

Erik Allardt Fellowship 2011

Helsinki Collegium for Advanced Studies (HCAS) har tillsammans med Swedish Collegium for Advanced Studies (SCAS) inrättat “The Erik Allardt Fellowship Programme”.

Som en del av det programmet finns det nu möjlighet för två eller tre forskare knutna till svenska universitet att tillbringa 4-6 månader i Helsingfors. Kandidaterna som söker stipendiet kan komma från samtliga discipliner inom humaniora eller samhällsvetenskap.

Läs utlysningen

Samtliga aktuella stipendier

Humanistiska fakultetsmästerskapet i golf

GolfklubbaNu är det snart dags igen för årets upplaga av fakultetsmästerskapet i golf. Den här gången handlar det om en hel runda, det vill säga 18 hål.

Var: Chalmers golfklubb (Landvetter)
När: Onsdagen den 6 oktober
Tid: Samling för lunch och första boll spelar ut klockan 13.00

Anmäl er till gunilla.petren@sprak.gu.se, före den 15 sept. Glöm inte att meddela namn, golfid, hemmaklubb och hcp.

Några avslutande rader från informatören

Tack för att du läser HumNytt, jag hoppas du är nöjd med ditt interna nyhetsbrev! Du är alltid välkommen med synpunkter, bidrag och tips till mig på e-post: thomas.melin@hum.gu.se eller telefon: 786 1068 alt 0766–18 10 68. 

Kontaktinformation

Monica Havström, vikarierande kommunikatör

Box 200, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Renströmsgatan 6

Telefon:
031-786 10 68, 0766-18 10 68

Till sidans topp

© Göteborgs universitet, Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakta oss

Om webbplatsen | Karta