Inbördeskrigets röda och vita terror 1918–1921. Sovjetregimens repressiva medel från 1920- till 1970-talet. Förföljelser mot sociala grupper och klasser. Drivkrafter, motiv och ledningens egna bedömningar av repression mot olika grupper under den stora terrorn 1936–1938. Gulags lägersystem som del av den repressiva apparaten och som ekonomiskt delsystem. Deportationer och andra former av repression.
Social rörlighet, Sovjets utbildningsväsen och uppkomsten av en ny medelklass samt en elit, den så kallade ”nya klassen” (Djilas) eller nomenklaturan. 1960-talets ”drömvärld” om ett kommunistiskt samhälle konfronteras med ”ideokrati”, byråkratism och konservatism. Vad var ”egentligen” den sovjetiska socialismen? Hur kan det post-sovjetiska Ryssland förstås genom insikter om sena sovjetepoken; omvänt, vad vet man idag om sovjetsamhället tack vare maktelitens förändringar på 1990- och 2000-talet?
Den sovjetiska planekonomins mål och möjligheter från 1920-talet till 1950-talet. Uteblivna ekonomiska reformer på 1960-talet. Vad förklarar – bättre eller sämre – Sovjets upplösning: det militär-industriella komplexet, den lätta industrins låga status, landsbygdens eftersläpning, ideologiska faktorer, vardagslivets problem, censur och kulturellt förtryck, bristande insikter hos makteliten, eller nomenklaturans egoistiska strävanden?
Omstridda frågor kring Andra Världskrigets förhistoria, förlopp och slut; München-uppgörelsen 1938, Molotov-Ribbentrop-pakten 1939, Operation Barbarossa 1941, det totala förintelsekriget som Nazityskland bedrev mot Sovjet 1941–45, den nästan bortglömda Förintelsen (Holocaust) på ockuperade territorier i Sovjet; Jaltaavtalen med de allierade USA och Storbritannien. Var går skiljelinjerna mellan ryska forskare och historiker från Väst?
Förutsättningarna för fri forskning sedan 1991 – vad har tillgång till arkiv och frånvaro av censur betytt för Rysslands historieskrivning? En översikt av teman i Rysslands nyare historia av betydelse för landets ”uppgörelsen med det förflutna” = arvet från tsarismen och skulden från sovjetperioden. Yrkeshistorikernas och historielärarnas roll i det ryska samhället. Massmedierna (TV, press) som förmedlar en ny syn på Rysslands och omvärldens historia. Presidenterna Jeltsin, Putin och Medvedev som språkrör för ”officiell historieuppfattning”; Vad betyder satsningen år 2011 på avstalinisering av samhällslivet?