Till startsida

Våra föreställningar, drömmar och ideal visar hur vi använder en historisk person

Nyhet: 2012-11-08

En historisk person som över tid blivit en positivt upparbetad symbol kan användas för överföring av egna värderingar och åsikter. Den numera relativt okända generalen och krigshjälten Georg Carl von Döbeln (1758–1820) är ett exempel på detta. En avhandling i historia från Göteborgs universitet visar hur minnet efter Döbeln under 160 år har använts av allt från nationalister till lokalpatrioter för att bilda opinion och marknadsföra idéer och platser.

Georg Carl von Döbeln var en framstående befälhavare i det Finska kriget 1808–1809, som alltid bar ett karakteristiskt svart band runt huvudet för att dölja en skottskada i pannan. I sin avhandling har Anders Dybelius studerat hur Döbeln genom åren har skildrats och använts i tidningsartiklar, läromedel, litteratur, biofilmer, teatermanuskript och affischer. Hans forskning visar att symbolgestalten Döbeln föddes i Runebergs epos Fänrik Ståls sägner, auktoriserades i utbildningskulturen, spreds i populärkulturen och manifesterades in minneskulturen.

– Huvudsyftet i användandet över tid har varit att peka på Döbeln som en svensk symbol för solidaritet, vilja till motstånd, enighet, lojalitet och plikttrohet. Dessutom har han använts till att visa på ursvenska dygder, som att en svensk står för sitt ord och gör sin plikt för att utföra den uppgift han eller hon är satt, säger Anders Dybelius.

Hans forskning visar också hur personer som använt Döbeln framfört sina åsikter för ett starkare svenskt militärt försvar, framför allt mot Sveriges huvudfiende Ryssland. Döbeln blev också en enande symbolgestalt för Nationalinsamlingen för Finland vintern 1939–1940 när 100 000 affischer med honom trycktes upp och spreds över hela landet.

– Ett resultat som förvånade mig är att det i undersökningen inte framkommer någon oenighet om Döbeln. Det är förmodligen svårt att finna en så väl använd historisk person där en sådan samstämmighet i allt råder från yttersta högern till yttersta vänstern.

Under nationalismens dagar i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var Döbeln representant för något ursvenskt. När nationalismen tynade bort kom istället lokalpatriotismen att ta över. Det kan exemplifieras med uttalanden om Döbeln som ”född och uppvuxen i Västergötland är han förstås genuin skaraborgare”.

– I de orter runt om i Sverige där Döbeln har levt eller någon gång varit på besök, lever hans minne fortfarande. Förklaringen är att utsatta orter i Sverige med avfolkning och indragen service, tar upp och använder historiska personer och händelser för att marknadsföra den egna bygden som både historisk och unik. Detta är också helt i linje med den alltmer lukrativa ekonomiska kulturexploatering som ökar för varje år i Sverige, Norden och Europa.

Avhandlingen pekar på hur vi dagligen använder det förflutna för våra egna syften allt utifrån förändringar i omvärlden. En av Anders Dybelius slutsatser är att den som i ett framtida scenario vill använda Döbeln som symbol för landets enighet eller i ett marknadsföringssyfte, kommer att möta obefintligt motstånd både från vetenskapssamhället och från andra producenter som använt hans minne.

– Om ett eventuellt hot från Ryssland skulle uppstå, skulle med stor sannolikhet Döbeln vara det första affischnamnet i denna kamp. Väl använd och återbrukbar!

Anders Dybelius är verksam vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping och lägger fram sin avhandling vid Göteborgs universitet.

Mer information:
Anders Dybelius, tel: 0705-932258, e-post: anders.dybelius@hlk.hj.se
Avhandlingens titel: Ett hållbart minne? Historiebruk kring Georg Carl von Döbeln 1848–2009
Tid och plats för disputation: Fredagen den 9 november 2012 kl. 13.15, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Fil. Dr. Magnus Rodell
Avhandlingen kan beställas från Anders Dybelius, e-post: anders.dybelius@hlk.hj.se
Den finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/30196

AV:
031-786 10 68 / 0766-18 10 68

Till sidans topp

© Göteborgs universitet, Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakta oss

Om webbplatsen | Karta