Till startsida
Webbkarta

Tid och rum intresserar ny professor i ryska

Nyhet: 2012-11-22

Nadezjda Zorikhina NilssonHallå Nadezjda Zorikhina Nilsson, ny professor i ryska med språkvetenskaplig inriktning vid Göteborgs universitet.

Vad forskar du om?

– Till mina forskningsområden hör rysk grammatik (syntax och morfologi), rysk grammatisk och lexikalisk semantik, kontrastiv lingvistik (ryska-svenska), korpuslingvistik, synkronisk språktypologi, slaviska språk ur typologiskt perspektiv samt översättningsteori.

– Under min forskningstid har flera olika forskningsområden och forskningsmetoder varit framträdande. Jämförande studier mellan svenska och ryska upptar dock alltid en av de centrala platserna i min forskning – ryskan betraktad i ljuset av svenskan med tonvikt på satsfogning och skillnader i språklig konceptualisering av världen.

Kan du ge några konkreta exempel på vad din forskning handlar om?

– Jag har forskat mycket i hur rum och tid speglas i språkliga kategorier i ryska och svenska. I ett internationellt typologiskt projekt kartlades till exempel olika språkliga medel som uttrycker tidsrelationerna mellan olika handlingar i en mening. Detta projekt under ledning av Institutet för lingvistik vid Rysslands vetenskapsakademi omfattade alla slaviska språk och jag var en av de ansvariga för beskrivningen av ryskan.

– Det ryska verbets aspekter har alltid intresserat mig. Denna grammatiska kategori, som är specifik för de slaviska språken, utgör ett av de svåraste ämnena i dessa språks grammatik. Aspekten speglar hur man ser på det som sker eller har skett. Man brukar säga att aspekten speglar situationens inre tid. Mina kollegor och jag håller just nu på att organisera en internationell konferens i ämnet “The Semantic Scope of Slavic Aspect”. Konferensen kommer att äga rum vid Göteborgs universitet den 10-14 juni 2013.

– Ett för mig nytt forskningsfält inom översättningsteori handlar om teoretiska problem förknippade med nyöversättningar och deras tillkomst och mottagande. Astrid Lindgren hör till favoritförfattarna i Ryssland. Hennes böcker om Karlsson på taket har till exempel översatts tre gånger till ryska, men endast den första översättningen anses vara bra och den nya moderna versionen gjord av den berömde barnbokförfattaren Eduard Uspenskij mottogs med svidande kritik. Varför?

Vad kan vi lära oss genom att forska om det?

– Vi kan lära oss mycket om människan och hennes sätt att betrakta världen genom att studera språk. Vi får veta vilka mekanismer som ligger till grund för den enorma kreativa potentialen till utveckling som finns i varje språk. Vi får veta vad som händer med den skönlitterära texten vid översättningen från ett språk till ett annat, vad som händer med texten när två kulturer möts.

Vilka utmaningar finns inom ditt forskningsfält?

– En av de största utmaningarna i språkvetenskaplig forskning i ett visst språk är att kunna författa en grammatik och en ordbok över ett språk så att dessa ger en uttömande beskrivning av detta språk och förser användaren med all nödvändig kunskap för att bygga upp felfria fraser och meningar i alla livets situationer. Vi är långt ifrån detta ideal, men vi är på god väg dit.

– Varje ordbok och grammatik speglar ämnets utveckling under en viss period. Till de senaste årens viktigaste händelser inom tvåspråkig rysk-svensk lexikografi och även inom rysk-svensk kontrastiv forskning hör publiceringen av Norstedts ryska ordbok. Ordboken är den första i sitt slag på 20 år. Jag har haft det plågsamma nöjet av att bland annat beskriva alla svenska prepositioner i den.

– Ämnet saknar fortfarande en bra rysk universitetsgrammatik på svenska som skulle bygga på de senaste forskningsresultaten och där de kontrastiva momenten skulle vara en naturlig del av hela framställningen. Min stora vision är att kunna författa en sådan grammatik. Detta är ett livstidsprojekt.

Till sist, vad betyder det för dig att bli professor?

– Just nu håller jag på att vänja mig vid titeln. Ryskan har varit och är ifrågasatt. Ämnet har dessutom blivit hårt granskat och genomgått ett flertal utredningar av oberoende experter under de senaste åren: forskningen i slavisk lingvistik fick betyget ”excellent” i Göteborgs universitets forskningsutredning (RED 10) och i den av Högskoleverket nyligen avslutade kvalitetsutvärderingen konstaterades det att utbildningen i ryska (kandidatexamen) vid Göteborgs universitet håller hög kvalitet. Detta tillsammans med min professorsbefordran ger mig en stor tillfredställelse samtidigt som jag får kraft och inspiration att utveckla ämnet vidare.

Mer information:
Nadezjda Zorikhina Nilsson, telefon: 031-786 1820, e-post: nadja.zorikhina@sprak.gu.se

AV:
031-786 10 68 / 0766-18 10 68

Till sidans topp