Till startsida

Svenska och tyska som minoritetsspråk

Nyhet: 2012-10-22

Ett ögonblick, Christiane Andersen, professor i tyska vid Göteborgs universitet och en av arrangörerna av en internationell konferens om minoritetsspråk som arrangeras på Humanisten den 24-25 oktober.

Vad kommer konferensen att handla om?

Christiane Andersen. Foto: Thomas Melin.– Konferensen Languages Abroad handlar om hur svenska, norska och tyska har utvecklats som minoritetsspråk bland annat i USA, Ryssland och Ungern. Språk som invandrare tar med sig när de lämnar sitt sina hemländer av olika skäl kallas också för heritage languages, det vill säga man använder sitt modersmål nästan uteslutande i den nära eller familjära omgivningen. När vi talar om invandring och invandrares språk tänker vi kanske inte på svenska och tyska i första hand. Men svenska och tyska har faktiskt varit stora invandrarspråk i USA och tyska även i Ryssland. På konferensen kommer vi också att tala om kinesiska som invandrarspråk i Nederländerna och koreanska i Sverige.

Vilka länder kommer de deltagande forskarna från?

– De tio föredragshållarna kommer från Nederländerna, Norge, USA, Sydkorea, Sverige och Tyskland. Det blir en förhållandevis liten krets av forskare men konferensen är internationell i högsta grad. Vi hoppas på att kunna diskutera ganska unika lingvistiska data ur olika forskningsperspektiv.

Hur är minoritetsspråkens ställning idag?

– Bra fråga. Vad vet du om finska, meänkieli, samiska, romani och jiddisch? De är nämligen officiella minoritetsspråk i Sverige. Faktum är att minoritetsspråkens ställning mycket beror på hur dessa språk har utvecklats under en viss tid och specifika sociala förhållanden i en viss del av världen. Men flerspråkighet och språkkontakt har alltid – över århundraden eller längre – varit en viktig del inom kulturkontakt och internationell kommunikation. I viss mån är flerspråkighet och språkkontakt – med bildandet av minoritetsspråk – en sorts baksida till varje lingua franca (internationellt hjälpspråk), som engelska är i Europa eller ryska i delar av Asien och spanska i Sydamerika och så vidare. Vi får inte glömma att de flesta människor i världen är två- eller flerspråkiga.

Hur skiljer sig till exempel den tyska som talas i Sibirien mot den som pratas i Tyskland?

– Det finns många tydliga skillnader – och det är dessa skillnader vi kommer att diskutera på konferensen. Forskningen om språkkontaktens externa och interna faktorer är en relativ ny men extrem spännande forskningsgren inom lingvistiken. Jag forskar om den tyska som har talats i Ryssland sedan den tyska invandringen till Volgaområdet under andra hälften av 1700-talet. De så kallade Volgatyskarna deporterades till Sibirien under andra världskriget. Några ättlingar av dem har jag intervjuat. De talar verkligen tyska, det är en sorts tysk dialektblandning med tydligt ryskt inflytande, bland annat med ryska ord och rysk grammatik. Men mina informanters identitet är mycket tydlig – de säger att de är tyskar.

Vad hoppas du att konferensen kommer att leda fram till?

– Jag hoppas att vi får tid att tala om språkutveckling ur flerspråkighetsperspektiv. Det är så vansinnigt fängslande att upptäcka hur språken i kontakt utvecklar nya former och strukturer. Det finns något djupt mänskligt i det. Sammanhanget mellan sociala och lingvistiska faktorer är en annan spännande forskningsgren inom språkkontaktforskningen som vi kommer att belysa på konferensen. Jag hoppas att vi kommer att forska mer om språkens mångfald i framtiden.

Mer information:
Christiane Andersen, telefon: 031-786 4363, e-post: christiane.andersen@sprak.gu.se

AV:
031-786 10 68 / 0766-18 10 68

Till sidans topp

© Göteborgs universitet, Box 100 , 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakta oss

Om webbplatsen | Karta