Nyheter

• Nyhetsarkiv

Ny professor forskar om ödets idéhistoria

Nyhet: 2012-06-18

Hallå där Michael Azar, som utnämnts till professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet. Varför är det så intressant att forska om idé- och lärdomshistoria?

– För mig handlar det ytterst om ett sätt att närma sig vår värld genom att ringa in de krafter som gjort den möjlig. Idéhistoria handlar om en av dessa krafter, idéernas kraft, men det finns naturligtvis en rad andra sådana (till exempel de ekonomiska, de omedvetna, de biologiska eller de strikt fysiska krafterna). Det särskilda med idéhistoria är kanske att man här samtidigt kan arbeta med frågan om hur dessa olika krafter har samverkat och hur de därigenom bidrag till att forma tid som är vår egen – och vårt nuvarande sätt att tolka och värdera den. Vad har historien gjort av oss och vår förståelse av oss själva i den? Vad gör vi, å andra sidan, av det förflutna? Vilka styrkeförhållanden präglar det nu som vi befinner oss i?

Vad forskar du om just nu; kan du ge några konkreta exempel på vad forskningen handlar om?

– Jag håller på med ett antal olika projekt. För tillfället är jag i färd med att avsluta två arbeten. Det ena handlar om västerländska bilder av den ädla döden från Sokrates och den tidiga kristendomens martyrer fram till vår egen samtid. Det andra handlar om de debatter i Spanien som uppstod i kölvattnet efter den så kallade upptäckten av den Nya världen, till exempel med avseende på frågan om indianernas natur, de koloniala krigens rättfärdighet och den kristna missionens former. Utöver dessa arbeten håller jag för närvarande på med ett arbete om ödets idéhistoria, med särskild betoning på hur frågan kommit till uttryck inom skilda kunskapsfält.

– I min forskning försöker jag å ena sidan att ta mig an områden som jag inte redan studerat ingående (sedan ett tiotal år har jag skrivit om allt ifrån medeltida teologi och konflikten i Mellanöstern, till postkolonial teori och existentialistisk filosofi) och för det andra att ställa frågor på ett sätt som kan blotta oväntade korsbefruktningar mellan till synes helt avlägsna områden.

Vad blir dina viktigaste uppgifter som professor?

– Den övergripande riktlinjen för min verksamhet kommer inte att förändras: målet är fortfarande att fördjupa mina kunskaper inom nya ämnen. Samtidigt är det viktigt för mig att ständigt ställa kritiska frågor kring vetandets förutsättningar och bruk i vår egen samtid. Vi måste skärskåda de föreställningsvärldar som dominerar vår egen tids dagordning. Vilka ideologier är det idag som styr vad som skall uppfattas som gott respektive ont, sant respektive falskt och värdefullt respektive värdelöst – och vilken roll tjänar universitetet, såsom ett slags imaginär garant för sanningen, i skapandet och upprätthållandet av dessa föreställningar?

– Det bör å ena sidan handla om ett sokratiskt ifrågasättande av de givna begrepp genom vilka vi tolkar vår verklighet (i syfte att göra det svårare att tänka enkelt) och å andra sidan en direkt problematisering om de sätt på vilka de rådande maktförhållandena gör sig gällande i universitetsvärlden samtidigt som de får sin legitimitet därifrån.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Det finns många möjliga svar på den frågan, men ett svar är att studiet av historien samtidigt är en studie av min egen historia: hur har det som jag kallar ”jag” formats av de historiska krafterna? Varifrån kommer egentligen de tankar, principer och känslor som strömmar genom mig och som bestämmer de sätt på vilka jag uppfattar världen och mig själv? Idéhistoria kan ingalunda reduceras till den lärda världens tänkande eller till de abstrakta begreppens historia. Idehistoriker undersöker ju även med ”mentaliteter” och ”subjektiviteter” i vid mening: hur tänker, bedömer och uppfattar en viss gemenskap i en viss tid sig själv? Och hur skall man förstå relationen mellan det kollektiva och det enskilda i dessa sammanhang? På ett paradoxalt sätt hör det också till njutningen med idéhistoria att de frågor som vi ställer alltid öppnar upp för nya frågor, och att vi i den meningen aldrig kan bli riktigt färdiga. Varje tolkning tycks generera en omtolkning av det mäktiga och till synes levande arkiv som är historien.

Mer information:
Michael Azar, telefon: 031- 786 4527, e-post: michael.azar@lir.gu.se

AV:
031-786 10 68 / 0766-18 10 68