Nyheter

• Nyhetsarkiv

Ny professor forskar om medeltidens politiska kultur

Nyhet: 2011-09-14

Hallå där Lars Hermanson, som nyligen utnämnts till professor i historia vid Göteborgs universitet.

Vad forskar du om?

– Jag har arbetat mycket med frågor som kretsar kring hur politik och maktutövning fungerade i de medeltida Nord- och Västeuropeiska samhällena. Vad som särskilt intresserar mig är perioden cirka 1000–1200-tal då det ännu inte hade utvecklats något statligt maktutövande. Hur fungerar egentligen politiken i sådana samhällen? Ett annat av mina forskningsområden rör frågan i vilken utsträckning de medeltida människorna hade en nationell medvetenhet och etnisk identitet? Detta problem är också kopplat till hur man i Europa, under till exempel 1800- och 1900-talet, använde sig av medeltiden för att framhäva sitt nationella ursprung och sin etniska särart.

Kan du ge några konkreta exempel på vad forskningen handlar om?

– Oberoende av tid och rum så utmärks samhällen där det saknas statlig maktutövning av att personliga band spelar en framträdande roll för politiskt avancemang. Detta gäller det medeltida Norden, lika väl som maffiaklanernas Sicilien eller kriminella brödraskap som Bandidos eller Hells Angels. Jag har därför använt mig av ett jämförande antropologiskt perspektiv där jag studerar hur medeltidens människor använde sig av vänskapsband och brödraskap för att skaffa sig makt och social trygghet. Vänskapen hade också en viktig andlig betydelse. Därför har jag även undersökt hur munkar och klerker använde vänskapen som ett ideal för att skapa inre sammanhållning och social identitet.

Vad kan vi lära oss genom att forska om medeltiden?

– Mycket! För att få en djupare förståelse av det västerländska samhällets kultur, sociala normer och moraliska värderingar måste man gå tillbaka till medeltiden. Då fick till exempel den skriftliga kulturen sitt genombrott och grunden lades till vad vi idag kallar ett rättssamhälle. Vad som är särskilt spännande med medeltiden är att vi även kan få en inblick i hur det förmoderna samhället såg ut, det vill säga ett samhälle som var mycket olikt vårt eget. Konflikter löstes till exempel på andra sätt än med hjälp av skrivna lagar. Vi kan få insyn i hur klan- och släktskapsbaserade samhällen fungerade, där fenomen som ära och heder spelade en framträdande roll. Kanske kan vi då bättre förstå nutida hederskulturer och klansamhällen? Genom att studera medeltida fanatiska fenomen som korstågsrörelsen kan vi också få en uppfattning om ursprunget föreställningar om ”öst och väst” samt religionens betydande roll i politiska, etniska och sociala sammanhang.

Vad betyder det att ha blivit professor?

– För att kunna prestera ny forskning behöver man tid att tänka, läsa och bolla sina idéer med historiker och forskare från andra discipliner. Som professor får man mer tid över till detta. Därmed kan man inte bara utveckla sin egen forskning utan man får även möjlighet att hålla historieförmedlingen till studenter och allmänhet uppdaterad.

Vilka blir dina viktigaste uppgifter?

– Att skapa forskningsnätverk, initiera projekt och föra ut nya rön och perspektiv till en vidare allmänhet. Den kanske viktigaste rollen för en professor tycker jag dock är att fånga upp forskarförmågor bland studenterna. Historisk forskning skall vara föränderlig och den måste hela tiden kastas in i nya riktningar för att den inte skall stagnera och reproducera sig själv. En professor måste passa sig så att han/hon inte skapar kopior av sig själv!

Till sist, vad är det bästa med ditt jobb?

– Ja, det är väl främst att jag under fria former får arbeta med något som jag verkligen är intresserad av. Till syvende och sist är det nog ändå mötet med studenterna som är det bästa. Att tillsammans med en student utveckla ett historieintresse till kritisk och nyskapande forskning är en mycket stimulerande process!

Mer information:
Lars Hermanson, 031-786 4512, e-post: lars.hermanson@history.gu.se

AV:
031-786 10 68/0766-18 10 68