Nyhet: 2012-10-24
Utbynäs Villastad öster om Göteborg började byggas 1906, helt privat och i nationalromantisk stil. En hembygdsbok om den unika villabebyggelsens uppkomst fick ett hedersomnämnande i samband med att Årets hembygdsbok utsågs på Bokmässan.
– Vi var glada för nomineringen bland Sveriges många hembygdsböcker som kommer årligen, och även om vi inte vann är ett hedersomnämnande som understryker det unika med boken naturligtvis mycket roligt, säger Ninni Trossholmen, etnolog vid Göteborgs universitet, och en av bokens redaktörer.
Enligt Sveriges Hembygdsförbunds hederomnämnande tar boken ”ett ovanligt grepp för att vara hembygdsbok genom att skildra tillkomsten av en helt ny stadsdel i förra seklets början med dess nybyggaranda och kontrast till storstaden Göteborg”.
Utby Utbyhus – En hembygdshistoria är historien om en villastad som byggdes upp helt privat framför allt i nationalromantisk stil, med stora tomter på 4000–5000 kvadratmeter. Utbynäs Villastad hade egen vattenförsörjning, egen telefonstation, egen kyrka, egna gator, tennisbana och varutransporter med häst och vagn.
Initiativet till boken kom från Utby hembygdsförening som under många år genom arkivstudier, intervjuer och dokumentation samlat ihop ett unikt material. Ninni Trossholmen och medredaktören Håkan Andréasson hade cirka 30 fulla pärmar att gå igenom innan de kunde påbörja arbetet med att sammanställa boken.
Själv har Ninni Trossholmen skrivit cirka en tredjedel av texten, bland annat har hon sammanställt tre intervjuer från 1980 med kvinnor som berättar om sin barndom och uppväxt i Utbynäs.
– Utifrån deras berättelser förstår man att Utbynäs varit ett litet eget idylliskt samhälle omgivet av områden med inte lika lyckligt lottade människor. Ändå framgår det att gränserna rent fysiskt inte varit så tydliga, man har exempelvis gått i samma skolor oavsett social bakgrund, säger Ninni Trossholmen.
Sammanlagt var tretton böcker nominerade till Årets hembygdsbok. Vann gjorde hembygdsföreningen i Södra Ving utanför Ulricehamn med boken Södra Ving då och nu. Med priset vill Sveriges Hembygdsförbund SHF ge ett erkännande för de forskningsinsatser som hembygdsrörelsen gör samt främja god kvalitet.
– I takt med att det historiska intresset förefaller öka i Sverige – se bara på släktforskningens framfart – ökar även intresset för hembygden. Kanske ett behov av att dokumentera det lilla lokala i en tid av globalisering, säger Ninni Trossholmen.
Mer information:
Ninni Trossholmen, telefon: 031-786 5321, e-post: ninni.trossholmen@ethnology.gu.se